"Ingen officiell tidtagning", dvs ingen tävling. Ett rent motionsevenemang, men med ett syfte. Ha, jag och säkert hälften av de futtiga åttio som samlades vid Nyköpingshus inför Gästabudsloppet tänkte i alla fall i termer av tid och tävla. Jag var sjukt laddad och visste ju var min gräns - troligen - låg. Satte målsättningen till att faktiskt ta i och hålla motsvarande 50-tempo på milen. Lite myspysig stämning och vi gick runt och pratade före uppvärmningen som eleverna som fixat loppet höll i. Omgivningen gjorde sig påtaglig, lyfte mig och allt kändes sjukt bra.
Jag undvek startrusningen och satte mitt eget tempo och höll det på sekunderna när de tre första kilometerna genom Öster och ut på Brandholmen. Hemvägen längs Nyköpings waterfront och hamnen gick lite tyngre i motvinden och jag tappade lite tempo och landade på 5.10 per kilometer, dvs 51.00 omräknat till milen. Helt OK, med tanke på att draghjälp saknades i det glesa fältet. Efter femhundra släppte jag förbi den sista och sedan plockade jag långsamt men säkert ett tiotal löpare under loppet. Som sagt syftet var inte att slå någon utan att deltaga och samla in pengar till cancerfonden.
Men, som den tävlingsinriktade pojke jag nu är så måste jag ju mäta mig med andra och dessutom ligger det väl i idrottens natur. Eller? Så att jag höll mitt tempo och andra kroknade tar jag som att jag skötte mitt på ett ok sätt, i förhållande till mina mål. Sedan skiter jag i hur det går mot andra eller vem som springer om mig eller tvärtom. Som en vän och fd sportchef i mediavärlden sa efteråt "Idag vann alla", För det är ju faktiskt så det är i det lilla. Vi som var där och sprang vann. De som inte gjorde det vann inte.
Står här och skriver med en näve lakrits som på något sätt dottern och jag missade att äta upp igår kväll inom räckhåll. Ska fylla på med en megatallrik sallad och två slicar pizza. Åt senast vid elva och börjar bli sugen. Om en knapp timme bänkar Nyköping sig vid TV: n för att följa Erik Skoglund. så även jag. En bra idrottsdag. Stort tack och beröm till eleverna bakom det hela, till alla som var där och till Ann Onym för pepp och foto.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar