onsdag 31 juli 2013

Sunlight. Fred och respect hoppas jag.

Hoppas jag iaf. Jag har fått ett svar och även om det chockar mig i sin gammalgubbighet så är det ett svar. "Kvinnokläder har linnekaraktär" hör inte hemma i Patriks 2013. Nej, det blir business as usual och jag hoppas verkligen att detta har fört alla ett steg framåt. Jag kommer att göra som jag vill och det hoppas jag att du med gör.

Sarah klar och klädd för gymmet!
Här nedan kan du läsa mitt brev till Sunlights gymchef, Annelie.

Hej!

Jäpp vila är vad som bygger upp! Först av allt så önskar jag dig en bra semester. I övrigt så har jag nu äntligen fått ett svar. Att jag sedan tycker att det är helt ofattbart att man både kan ha dessa sexistiska och diskriminerande åsikter år 2013 samt att ni i personalen ställer upp på det är en annan sak.  Precis som du säger så kan man ha olika uppfattningar och det är vad som bygger ett samhälle, alltså respekten för övriga individer och deras åsikter. Ni har naturligtvis all rätt att tycka och rekommendera och jag all rätt att tycka och reagera. Det funkar åt bägge håll dessutom. Men det är inte respekt att när man kommer med en fråga inte få den besvarad. Det är heller inte respekt att de undvikande kommentarerna kompletteras med ”passar det inte så kan du byta gym utan kostnad.”

Jag arbetar mycket med att producera text och bild samt att kommunicera budskap med grupper av människor min roll som föreläsare. Ämnet är lite torrt men viktigt och handlar om säkerhetssystem inom industrin, rymd, medicinteknik och försvars dito. Otydlighet i mitt budskap kan eventuellt innebära en risk för skada på egendom eller tom människoliv. Omvänt – tydlighet är allt. Det får inte finnas några funderingar. När ni nu, rätt eller fel är subjektivt och här ointressant,  valde att (efter tidningens artikel) gå ut med en rekommendationer så gjorde ni det på ett oklart sätt. Det fanns ingen motivering till en mycket kontroversiell text! Det är tyvärr så man skapar spekulation och osäkerhet. Nu har vi fått ett svar och jag hoppas att ni snarast på ett officiellt sätt delger även era andra kunder detta!

Bara som ett tips, jag tycker fortfarande att det är helt åt skogen det ni säger, men ändå ska du få ett tips på hur jag skulle ha skrivit.

”Bäste Sunlight-gäst!

Vi har många olika verksamheter i Sunlight House, vi är Nyköpings största hotell med konferensverksamhet och välbesökt restaurang. Vi har en behandlings- och spaavdelning och ett av stadens mest välutrustade gym med gruppträningshall och simbassäng. Vi erbjuder en mängd aktiviteter i våra olika delar. Alla dessa påverkar naturligtvis varandra på olika sätt. För oss som jobbar här är det viktigt att alla trivs och därför har vi bland annat en dresscode som vi vill påminna om. Vi vill därför att du använder de kläder som passar i respektive verksamhet, dvs träningskläder använder du i gymmet och badkläder i bad och relaxavdelningen. I restaurang, reception och övriga gemensamma utrymmen vill vi naturligtvis att du är klädd på ett sådant sätt att du visar övriga gäster respekt. Allt för att alla ska trivas i vårt aktiva hus. Vi hoppas vekligen att du håller med oss hjälper till göra Sunlight trivsamt för oss alla. Tack på förhand.”


Ungefär så. Tydligt budskap utan att peta i några som helst detaljer. Men nu var det ju ett subjektivt uttryckande av en åsikt och inte i första hand en omtanke om gästerna. Jag är inte ensam i mina tankar och det borde du nog ha sett om du som du säger har läst mina texter. Strunt samma, vi sammanfattar med att vi tycker olika och att det får man göra. Ni har en dresscode som jag inte gillar. Jag har en åsikt som ni inte gillar. Vi går vidare helt enkelt och vill någon diskutera med mig så finns jag på gymmet ganska ofta.

Två punkter som inte har med detta att göra men som du valt att ta upp:

1. Vad SN väljer att publicera eller inte har jag ingen makt över, även om de naturligtvis är mina kunder och jag har vänner där, precis som på Sunlight
J.
2. När vi marknadsför CrossNature kommer det att märkas mer än via rykten. Vi gör det naturligtvis inte i andras lokaler. Men jag har vänner på Sunlight precis som jag har vänner på SN
J.

Jag trivs med gymmet vilket jag har skrivit ett flertal gånger valt er eftersom ni motsvarar mina preferenser och jag har massor med träningskompisar där. Det har blivit jättebra efter uppfräschningen nu i sommar och nu är det väl bara lite trångt i bunkern? Det får bli mitt tips att där lägger ni nästa krutladdning i utveckling. Jag sprider gärna budskapet vidare om att Sunlight är ett bra gym med högt i tak.

Kram, glad sommar och respect… åt bägge håll hoppas jag!


Patrik

måndag 29 juli 2013

Materialsport! Dag tretton.

Dag tretton. TRETTON? Redan.... ok, klockan går. Snart är det dags för Oxelöloppet och jag som inte hämtat ut nya skor ännu. Löpning - liksom alla andra sporter jag utövar - är en materialsport. Jag minns hur mycket bättre jag var säker på att bli ihop med min nya driver till exempel. Ok, den var kanske inte optimal för min sving, men jag älskar ljudet iden. Det finns inte bättre "Ka-tzing" än i min Cobra från 2010.

Slå långt och rakt. Varje gång.
Faktum är att den är ökänd just för ljudet. På rangen står folk gärna ett par mattor ifrån mig. Förmodligen rädda för hörselskador. En bra sak är att jag aldrig behöver ropa "fore", folk duckar instinktivt ändå. När det gäller skorna är det fakta och utprovning hos leverantören som gäller. Ett par FreeRun 5.0, dvs "barfota light" ska springas in och "Bettan på Intersport" lovade att de lätt skulle kapa två minuter på milen. Det enda på dem som matchar mitt ego är förmodligen färgen. Men åter till klockan som går. Jag har sprungit alldeles för lite men känner ett jättesug. Kanske det är precis vad som krävs?

Sub 48 annars blir det reklamation.
Jag ser paralleller med annan verksamhet, där avhållsamhet skapar ett sug. Men det ska vi inte skriva om här. Det ämnet har jag en annan lönsammare blogg om. Det kommer att gå bra. Det kommer att vara som vanligt, dvs varmt så att asfalten blöder och strax före varvningen vid fem kilometer kommer tre kenyaner och en kille från Enhörna att kuta om mig. De går alltså i mål efter tio, om du inte var med... Som om jag skulle bry mig. Jag kommer alltid att vara en vinnare ändå. För jag dog inte, jag tränar som en gris, jag har ett mål och jag älskar det. Tretton är liksom femtio bara en siffra. Det är långt kvar.


Normalfördelning, onormalfördelning.

Om jag inte var stabil och hade mina klara gränser skulle jag säkert tveka. Nu tvekar jag inte, jag är så säker så att inte ens ett brev från skatteverket eller migrationsministern kan få mig ur spår. Det är säkert helt ofattbart för dig men det jag har fått se har satt sig. Allt annat är ointressant. Jag är en enkel pojke som vill ha det bästa varje gång. Du har ju inte sett det, så jag förlåter dig att du inte förstår hur jag tänker.

Can you see the light?  Ja, James, det kan jag!
Ibland lockas jag som andra av glitter och öppna säljande fraser. Men jag har lärt mig att se skillnad på reklam och fakta. Valet var lätt men att analysera läget och dess konsekvenser var lite tufft. Det tog tid och var smärtsamt men väl där var det så enkelt. Lika klart som en fyr vid kusten. Grönt är bra. Allt annat kan innebära fara. När jag landar så vill jag ha kvalitet, och gärna på vägen dit med.



Idrotten rullar på. Vi tog EM-guld idag och det var välförtjänt. Jag har tränat bra och tappar fler jeans nu än tidigare. Bäst när det gäller till skillnad från Sverige som krampaktigt inte vågade och förlorade. Jag vågar och det är inte blyga pojkar som får kyssas. Bland annat. Det finns folk som felaktigt kallar det kaxighet. Sorry, då har du missuppfattat mig.



Framförallt handlar det om respekt. För den du möter. Om du kastar ur dig fraser som "jag vet bäst" eller "jag bestämmer att" eller "så här är det bara" så blir det inget pusskalas. Och det handlar om självkännedom. Jag vet vem jag inte är, men jag är också väldigt mycket mer medveten om vem jag är. Och vem jag vill bli.






fredag 26 juli 2013

Lite rörd, faktiskt.

Tack för den oerhörda respons min text nyss fick. Jag vet att det egentligen är en skitsak jag kämpar för, men för mig är det detaljer som bygger helheten. Om man inte tar en lek på allvar så blir den inte bra. Om man inte bryr sig om detaljer så får man ingen hel helhet. Om man inte har en grund bygger man inget torn.


Jag är oerhört rörd för de kommentarer som kommit in, De flesta har valt att skriva privat och det betyder ännu mer än statuskommentarer. Någon har tyckt att jag är fel ute och det är lika viktigt det med. Om jag har fått dig att reagera, fundera eller ifrågasätta har jag lyckats. Vi får se hur min partner väljer att agera. Som en viktig vän sa en gång för länge sedan "att behöva ta beslutet att skiljas skulle vara lite av ett misslyckande". Men jag tvekar inte för ur ett uppbrott kommer utveckling. Hur jobbigt det är kan vara. I den svåra stunden visar den starke sig.  Tack mina vänner.

Ledsen, sårad och besviken. Sviken. Dag tio. Fan!

Fan. Helvetes djävla skit vad ledsen och besviken jag blir. Jag ställer ju bara frågan! En fullständigt naturlig och rak fråga - varför? Varför ska just jag särbehandlas? Vad är det jag gör som är fel i dina ögon? Vem du nu egentligen är? Det är en liten skitsak om man jämför med problemet med kärnkraftsavfallet - jag vet - men för mig är den viktig. Om du inte svarar, inte ens kommunicerar, så sårar du mig. Vi har haft ett förhållande i snart fyra år och vi talar inte med varandra. Iaf väljer du att inte tala med mig.



Alla förhållandens utveckling bygger på kommunikation. Om inte du berättar vad du vill ha så kommer jag kanske inte att kunna ge dig det. Om du inte tycker att jag ger dig det du behöver så tycker du att jag inte duger. Vi skiljer oss. Ur kaos kommer något nytt men det kan också vara så att ur samspel kommer utveckling. Om jag säger till dig vad jag vill ha så ger du mig det. Då tycker jag om det du ger mig och vi skiljer oss inte. Så djefla enkelt är det. Och det gäller överallt! Under min tid som lyckligt skild - ung, pigg, nyfiken och allt som jag är- så har jag träffat partners som behövt mig. Som kompis, som pratkvarn och som älsk..... Ja, vi slutar där för nu. Det som kommit fram är att de behövt kontakt eftersom de inte fått kontakt i ordinarie verksamhet. Du fattar.



Jag är ganska säker på att jag inte behövts om kommunikationen funnits där. Trist ibland kortsiktigt sett, kanske men så tänker inte jag. Jag är ganska säker på att i alla lägen där problem uppstår hade man kunnat förhindra konflikten. Vi hade kanske kunnat undvika andra världskriget med lite diplomati och god vilja. Eller så hade du kunnat förklara vad som är fel på mina träningskläder. Då hade jag sluppit undra. Idag har mina vänner pratat om dig och mig och jag vet varken ut eller in. En del säger att jag ska ta mina grejor och gå. "Det finns så många därute för en kille som dig, Patrik..." . Men jag vill inte gå.


Jag heter Patrik. Du heter Sunlight gym och är enligt det val jag gjorde i oktober 2009 min tvillingsjäl. Sedan dess har vi varit partners. Fyra år. Jag vill inte skiljas. Varför pratar du inte med mig? Jag tycker ju om dig....




torsdag 25 juli 2013

Full steam space machine.... Dag nio.

Ibland är en gammal - eller ung? - bogserbåt bra att ha. Den knuffar, stånkar lite men får jobbet gjort. Jag är normalt ett lok, ett gammalt - ungt? - hederligt ånglok som är svårt att stoppa bara man väl fått eld på det. Jag vägrar tro det men jag har varit seg hela dagen och det kan vara från mina sjuka igår? Jag hatar att vara svag, Du får må illa och jag stöttar dig. Du får ha ont i magen och slut på blöjor och jag handlar. Jag kan tom hämta en filt, en bok och en kopp the och massera dina fötter. Men själv vill jag inte vara svag, Finns inte.

Min vän...
Idag när allt var som värst och jag funderade på hur jag skulle motivera mig att faktiskt köra ett pass på linne-gymmet så messade Bogserbåten. Hennes text, i all sin korthet ty vi förstår varandra, lyste med all den färgprakt en räddningsplanka brukar göra; "Jogga?". Vips hörde jag Cajsa-Stina sjunga "dagen blev plötsligt ljus, och möjlig att fördra" och svarade "bring it on". Ungefär. Så jag blev utsläpad och det var en behaglig runda - långt från den sekundjakt vi ibland bedriver och långt från de distanser som är målet. Men "with a little help from my friend" så blev det möjligt och det glädjer mig. Att rundan sedan innehöll skönsnack samt  råa garv runt absurda situationer gjorde den bra. Bogserbåtar är bra skit ibland.

Jag själv.....
Min dag åtta blev långt ifrån den idrottsdag den borde varit men nu, med 1-0 till Norge och gäsp i skallen, så är jag nöjd. Jag har gjort en bra dag på jobbet och jag har rört på mig. Det surrar många rykten på stan om linne-kriget på Sunlight. Gymmets assistent har valt att sluta svara på mina frågor, så någon förklaring har vi inte fått. Ryktet säger en massa saker om diskussioner och avslutade affärer. Imorgon tar vi tag i den biten på allvar. Glöm inte att "Semper in Primis" betyder att jag går först och röjer vägen. Stay tuned.

onsdag 24 juli 2013

...med potential att bli magisk...

Dagen började tidigt. Förmodligen tidigare än för de flesta, så dags att du även om du jobbar som flygplatsvakt, sopåkare eller maktmästare i stubben fortfarande sov. Möjligen kan du ha varit på väg hem från nattredaktionen på tidningen. Dagen började dessutom tokfel. Med den omisskänneliga känslan i magen att det kommer att gå åt helvete. Via Gustavsberg.

Porslin från Stockholm.
När klockan till slut masat sig till uppgångsdags och åkaStockholmsdags så ställde jag in mig själv. Jag är sällan sjuk, hade en treveckors influensa i februari iofs, och jag kan inte minnas när jag kräktes senast. Jag vet att jag är lycklig lottad med min hälsa och min fysik. Jag mår bra och hatar att gnälla. Jag vet att många har ont, mår dåligt och kan vara allergiska mot många saker. Jag har det bra och skämtar om att smärta är en chimär. Så är det naturligtvis inte.

36 minus 30.... eller... "var är sextummaren..."
(ursäkta, kunde inte låta bli...)
I morse var jag dock inte katig. Så matt och tom på allt. Förmodligen mest på vätska. Vägde mig och var 1,5 kg lättare än vanligt så dags. Ja, jag väger och mäter för jag älskar att ha koll. Inte för att jag är fixerad. Ok, mått är viktigt och om de blir allt rättare samtidigt som vikten ökar så gör jag rätt. Slängde två par jeans idag. Som jag skrev igår så kan jag pressa mig i tjugoåttor och är nog en trettia runt maggen. Med fettet alltså. Så trettiosexorna med övermycket tyg överallt fick ryka.

Lite kluvet i kväll för mig. 
Jag och dagen tog oss och även om jag inte var jättesugen på att sola eller något annat kreativt så blev det bra. Jag fick oerhört mycket gjort på jobbet, det var klockrent "pannbensläge", dvs bara att gå in och ta en smäll och jobba på. Nu framför semifinalen mår jag jättebra, känner att jag kommer att må jättefint av lite ost och vin. Jobbarkompisen tyckte att jag skulle dra en whiskey - en flaska alltså - "för säkerhets skull", som han sa. En magisk Nyköpingskväll strömmar in med tjugotvå grader och min största fan gör sitt bästa för att snurra runt luften. Slår vi sedan ut mitt favoritlag ur EM så är det ren magi. Kram för att du läser och ger mig stöd. Dag åtta slut - över och ut.

tisdag 23 juli 2013

Familjer är till för att splittras. Dag sextiosju.

Igår återförenades klanen då dottern behagade att komma hem till Sverige efter språkreseperiod i Spanien. Idag drog sonen på semesterperiod till Malta.  "Sweden, twelve points...". Våra trogna röstande. Lite avis är jag eftersom jag aldrig varit där. Mina båda avkommor - speciell underbar relation mellan dem - fick tretton timmar ihop den här sommaren. OK, det kan bli en kvart till i augusti men annars har Max helt rätt. "Familjer är till för att splittras." Och i min värld är det utveckling och ingen grå död. Så ett frö (behaglig verksamhet, naken...), vattna (lite jobbigt), och låt det blomma ut (underbart), Så är det.

En Max av alla Max.
Dag sex blev bra med lite jobb på jobbet och lite hobbyjobb i fastigheten med nya hyresgäster och fix. Jag trivs oerhört bra med att få jobba med utveckling. Huset är en typisk arena, "Patrik, kan inte du se till att alla mår bra? Boendekvalitet...". TrivselTorsten för alla er Örebroare med sinne. På tal om hus från 1914 och telekablar så har Telia överraskat i veckan. Uppgradering utan kostnad från 10-11 MBit/s till 30-31 dito. "Vi vill gärna att du som kund ska vara nöjd...." Jag skakar fortfarande och undrar om det är gamla statliga Televerket vi talar om? Dag sju, barnmorgon, barnlunch och kvällsträna. Samt mittpådagenfika vid poolen inte att förglömma.

Kmmunikation 90?s style.
Efter en vecka med ökad träning och ökad fokus kan jag konstatera att vi går mot succé, Vikten upp sakta samt  midjan ner. Efter att i tio (!) år köpt brallor i 36 tum så köpte jag jeansshorts av gott märke i 32 i början på sommaren. Idag testade jag sonens 28-or och det skulle funka nödmässigt, 29 vore klockrent. Fy, fan vad jag måååår! Det mesta går min väg i min värld. Jag har vänner runt om i världen, jag har lekkamrater och jag växer på alla plan. Ibland känner jag dock en saknad som är starkare än allt detta. Svider som hemlängtan.

I Sunlight-linne på Sunlight.
Fast bara i stunder när jag känner mig bekväm i det och låter det hända. Att jag skulle låta en paus bromsa mig finns inte men snacka om motivation. För övrigt var det min bästa träningsvecka sedan tidigt i våras. Tack för ditt stöd och vår gemensamma utveckling från grått till färgglatt! Livet - wow samt fuck yeah!

söndag 21 juli 2013

Hela handen. Dag fem. Bilderbok.

Bye, bye Tyskland - så blir det efter dagens två matcher i EM. Ovanligt för mig att säga så då jag alltid håller på de stolta örnarna i stora mästerskap. När inte Sverige möter dem. Det blev så någon gång på åttiotalet och det beror helt och hållet på de örn-snygga dräkterna. Och mitt ursprung. Nej, min släkt kommer från Belgien - kopplingen är enklare än så. Allt bra kommer från Örebro.

Saknad.
Idag blev det en het runda av en het kille. Jag har sällan varit så värmeslut efter en 7,5:a. Jag studsade ut och njöt av vädret och sänkte tempot redan på den tredje kilometern. Väl hemma efter 5.50-tempo - lusigt men lämpat för överlevnad - så stöttade jag en vägg när jag kippade efter luft och sedan kidnappade jag en fläkt. Tror att två liter vatten fick plats i kroppen första halvtimmen. Nåväl, jag är fortfarande här för att glädja dig och de som likt dig vill och förstår. Samt vet att långsam grå död går att hindra. Kram, här är dag fem - och jag mår bra!

Start. Kaxig, stark och älskar vädret.


Efter 3.6 km. Sommartrail, helt magiskt men hett
som i .... Inte lika kaxig....

5.5 km. The road to hell and säkert lika varmt. Det dallrade och
hade jag sprungit långsammare hade sulorna smultit...

7.6 km. Hoo-hey! Jag överlevde.
"Stöttar bara väggen ett tag..."

7,6 km+. "Me and my biggest fan!"

Floorview. Taklampa. "Sitter högt upp...",
Filosoferade fem minuter.

Jag som aldrig svettas. Det är ju omanligt.

Fotboll och träningskläder. Linnen!


Min position större delen av tiden från 1500. "Halva femte dagen vilade han..."






Öar flyter, eller hur...?

Lite funderingar så här före träningen innan matchen. Det är ju en olämplig tidpunkt rent TV-mässigt att lägga en kvartsfinal mitt i bästa eftermiddagen, men det är ju bara att anpassa sig. Sonen och jag ska jobba in en sen lunch till matchen och förmodligen kommer vårt stöd att vara helt avgörande. Vi tänkte oss en "pojkkväll" helt enkelt. Utan öl dock.

Island är definitivt en ö.
Funderade lite på Island. Det är ju en ö. Eller hur? Och tar man en titt på kartan så ser man ju att öar flyter runt ute i vattnet. Ja, till skillnad från tex Sverige som sitter ihop med Finland och Sovjetunionen. Dvs, fastmark. Uppgiften i EM är ju att sänka Island. Och gå till semi och spöa Tyskorna. Jag har ett solklart segerrecept som jag härmed bjuder på: "Dra ur proppen, bara!". Visst, utan bottenplugg sjunker ju ön som en sten. Det har jag sett på TV. Mythbusters förmodligen.

Idrott är kul!
TV-tittande på idrott så dags på dagen stör även träningsplaneringen så nu får det bli en löprunda mitt i bästa soltiden. Bra för vikten kanske då jag förmodligen kommer att svettas som en gnu. Fast nu var det ju inte vätska jag skulle bli av med. Jag utgår ifrån att vi ses här igen ikväll. Kram för att du läser och vill utveckla dig själv, mig och riket i övrigt.

Snygga häckar.

Nu är jag ju inte helt som alla andra. Vissa säger nog att jag inte är helt som man ska vara och själv säger jag att jag är ärligast i världen. Jag är nog så rak att det kan vara jobbigt. Ta det här med kroppar till exempel. Jag gillar ju att träna kroppen. Jag gillar andra som tränar sina kroppar. Vissas tränade kroppar gillar jag. Och om jag tycker att det är vettigt och för verksamheten framåt så ger jag positiv feedback.




I de flesta fall - flesta - handlar det INTE om en vilja till fortplantning utan om uppskattning för nedlagt arbete och intresset att ta hand om och utveckla det man har och ska leva med. Vissa klara det och andra inte. Men faktum är att de flesta faktiskt är positiva till att man ger feedback och tar det på rätt sätt. Det har hänt en gång att en någon sagt att hon tvekat att visa sig för mig när hon var i "dåligt skick". Hennes egna ord. Hon hade fel, är min kommentar. Samtidigt blir jag lite stolt om hon nu menade allvar. Krav och mål är viktigt och utveckling allt. Har du ett mål så har ditt liv en mening.




Alla kan inte göra allt, alla har inte allt men alla har något som är viktigt. Jag lovar. Jag har berömt både flickor och pojkar för vad de har gjort genom hårt jobb och lite lyckade gener. Jag har fått beröm med och det är ju gulligt när någon säger "dina armar är fina". Såg en artikel på nätet - fråga mig inte hur jag lyckades få upp just den - som hävdade att en kvinnas "fysiska skönhet" går att reducera till midjans mått dividerat med rumpans. What? En tilltalande tanke för en ingenjör, matte är ju alltid sant. "Rada upp ett antal tänkbara och ta fram måttbandet", tänkte jag...




Tydligen ska kvoten vara 0,7. Ett antal män fick titta på bilder och citat, "visserligen tittade en del på brösten" men resultatet är klart - midjan ska var sjuttio procent av häcken. Bullshit, naturligtvis. Personligheten och framförallt intresse för uppgiften - vilken det nu är beror ju på var och hur man träffas - kommer skylångt före fysiken. Dessutom är det väl väldigt individuellt. Du har femton sekunder på dig att fånga mig med ditt utseende. För att vara helt ärligt så tittar jag naturligtvis gärna på en platt mage och en i övrigt pigg kropp när jag ser en. Men öppnar du istället munnen så faller jag på tre. Jag vet. Ord som "jag blir glad nära dig" gör jobbet bättre.



Jag och kompisen diskuterade kvinnliga fysiska företräden härom kvällen. Och vi riskera inte att falla för samma tjejer kan jag säga. Jag ser hur du ser ut och du är fin som du är men ännu finare om du bryr dig om att utveckla dig. Lex Putte, till frukost, dag fem.

lördag 20 juli 2013

Dag fyra. Hybris light.

Jo, tack det rullar på bra. Så bra som det känns efter fyra så kommer det säkert att vara snudd på olagligt efter trettioen.

Man måste hålla cykeln ren.

I was built to be the best
Number one and nothing less
Leave me to my destiny
I have waited patiently
I have vision' oh I believe
I know I can count on me

Here we go it's getting close
Now it's just who wants it most
It's just life that's how it is
Cause we have our strengths and weaknesses

Oh I have vision' oh can't you see
I'm on the move make way for me

And when I fall down
I have to pick myself back up

So stand up stand up for the champion
For the champion stand up



Ja, texten är skriven till mig. Träningsmässigt blev det trettioen kilometer på MTB i Ekensberg. Härligt att cykla på en kuperad bana, det finns inget bättre än när man ibland ser framhjulet i ögonhöjd. Jag har som synes en hälsosam hybris och det är ju faktiskt så att just jag är en av få som kan bära just det. I morgon skriver jag om snygga häckar och centimeter. Det brukar bli livat. Glöm för fan inte bort att leva.

Mitt favoritredskap.

Kram för att du läser och förstår, du vet hur du når mig när du behöver!








fredag 19 juli 2013

Nakenchock på Sunlight?

"Män i linne får inte träna på Sunlight" hade någon läst i SN och tipsade mig. Jag tränar på Sunlight. Och är man, det har jag hört av minst en kvinna i närtid. Dessutom tränar jag nästan uteslutande i linne. Ett av mina favvolinnen har jag fått i handen av gymchefen på Sunlight. Det är skönt och sitter snyggt. Dessutom blir det så förbannat varmt med dunjacka inne på gymmet.

Venice beach - jag har en spion på plats. Hon är inte
grön men har gröna ögon.
Ingen har informerat mig om några nya regler och tills det sker så fortsätter jag att träna på Sunlight. Det är ett bra gym, visserligen händer konstigheter ibland, men på det hela taget är det bra. Fast jag har naturligtvis inte kollat alla andra ställen på länge. Kan ju vara läge att vara möjlig kund igen och dessutom kör vi ju igång CrossNature i höst. Allting går.

Om jag inte duger i linne så får jag väl komma i handduk....
Kom nyss hem efter en dryg timme - i linne - och jag körde bra styrka. Vi var nog tjugo pers varav fjorton pojks. Av dessa fjorton snygga hade minst hälften linne så någon grundlag är det nog inte. Jag googlade fram artikeln på nätet och du kan läsa själv här.

Valfri klädsel är ok i min värld. Förstafemman på bild....
Dag tre har annars varit bra med en hel del jobb och lite cyber på slutet med min kontakt på Venice Beach. Där får de minsann träna lite som de vill! Både pojkar och flickor. Och skulle det nu bli fel på Sunlight så är det ju bara att stoppa autogirot efter tre och ett halvt år som kund och kolla runt. "Men så dumma är de nog inte, vi är rätt många män som pyntar tretusen om året....". 

torsdag 18 juli 2013

Min dag i bilder. Dag två.

Nemas problemas. Ok, jag var helslut i eftermiddags när jag kom hem från skogen men det löste jag genom att sticka ut och cykla två timmar. Nu, när jag sitter med helöppna fönster och tittar på EM (bye, bye England...) samtidigt som en 22-gradig Nyköpingskväll strömmar in, så mår jag ....fläsk! Att träna är att meditera, speciellt att cykla lite längre. Idag efter 24,67 kilometer så kom jag på lösningen på ett problem som jag smågrubblat på ibland, sedan 9:e maj. Inte dagligen men ändå viktigt. Självklart, svaret är så enkelt när det bara kommer. Följ de tydliga tecken som finns. I will do that.

Sommar med mitt jobb innebär att jag
kan anpassa mig. Till dig och vädret.
Nåväl, jag skulle ju berätta för dig om min dag. Jag skapar ju min egen tid och framtid genom att vara min egen chef. Idag jobbade jag mellan 06 och 12. Det har jag inga bilder på. Men annars har jag haft det bra.

Kl 12.48. Väntar  på att bli serverad lunch. 


Kl 12.49. Väntar fortfarande men fick lite apperitivo.
Kan dock innehålla spår av kolhydrater. "Who cares?"

Kl 14.12. Mätt i magen. Kolla den buken. Välfylld av kalops!
Mår som en miljon. Skippade riset....

Kl 18.12. Nu djävlar kör vi. Måste bränna cidern jag drack
före lunch. Sockerfrossa deluxe. Mentalt alltså. 

Kl 18.25. På väg ut mot havet. Medvind och god fart.
Känner mig hemma i omgivningarna även om det var längesedan nu.

Kl 18.37. På väg tillbaka mot Arnö efter att ha vänt vid
Strandstuviken. Ingen cider kvar i kroppen. Motdjävlavind.

Kl 19.07. Passerat golfbanan (sugen) och Bränn-Ekeby och på
väg på en välkänd väg mot min gamla skog.

Kl 20.30. Hemma och poserar ihop med fina Bettan.
"Vi som är snygga i underställ året om...!"

Kl 21.00. Jag har hört det sägas tidigare. "Du är lätt att tillfredsställa, Patrik..."
Jag ser det mera som en hyllning till alla som i
dessa dagar cyklar runt Frankrike,




Kram för att du följer, läser och framförallt vill förstå och utvecklas. Du vet, vännen, att motsatsen till utveckling är långsam grå död. Och det är fan inte utvecklande.


onsdag 17 juli 2013

Första dagen, lägesrapport

Det var ju inte så svårt det här. Känner mig stark och motiverad så nu är det bara att kopiera trettio gånger och så är titeln min. Och - handen på stjärtat - vem passar bättre som årets Putte än jag? Körde lite morgonträning innan jobbet, en kvart på krysstränaren och så lite styrka på solvarmt trägolv. Det kändes guld och jag tror att jag hade igen den investeringen under förmiddagens jobb. På kvällen en timme styrka i bunkern och så en halvlek crosstrainer igen hemma till fotbollen. Smart av Tyskland att inte vinna btw. Behöver jag säga att jag hatar upplägg som EM?

Fokus, blicken är i mitten av augusti.
Ätandet har varit gott och även om jag inte på något sätt är en matfanatiker så tänker jag berätta vad jag lär mig. Alla talar ju om kalorier och fettprocent, lite beroende på vilken bibel man tillber. Det som är intressant är ju kanske inte det som de flesta tänker på. På förpackningen står ju att en produkt innehåller si och så många procent kolisar, protein och fett. Skit i det, utan räkna i stället hur mycket energi som kommer ur varje näringsämne.

Gott liv även idag.


Ta mitt kvällsmål som exempel, en hamburgare med en rejäl skiva prästost, två stekta ägg, en näve oliver på en salladsbädd. Så gott och mina val av ingredienser gör att jag blir örnmätt eftersom det är energitätt, hamburgaren ger 240 kcal och matchen fett, protein mot kolhydrater slutar 92-8. Helt enkelt underbart. Ostmatchen 100-0, äggen 98-2 och oliverna 90-10. Totalt drog jag i mig 600-650 kcal varav cirka 93% kom från annat än kolhydrater. Mat för en mästare. En av trettioen.