fredag 5 april 2013

Måttligt ansträngande!

Per-Henrik. Per-Henrik Ling för tusan. Den svenska gymnastiken fader. Tack för att fler än Io är vakna på morgonen. Semper in Primis skall vara trovärdig och då kan man inte blanda ihop annat än smoothie och äggröra. Det skulle kunna vara på det viset att skribenten då och då kollar källkritiskt och slår upp fakta, men för att det ska bli aktuellt så måste ju denne känna en osäkerhet. Skribenten känner ingen som helst osäkerhet och hävdar att just det är en av hans styrkor. Andra hävdar att han kan ha fel även i det fallet. Kommentarer som "Du är bra självsäker, va?" och "Vet du vad korrekturläsa innebär" rinner av honom som bensin på en plexiglasskiva.

"Självkritik?" - Nej det begreppet
känner jag inte till....
Nu har denne person - varför skriver jag om honom i "tredje person" - just kommit från gymmet efter en timmes rehab för den djävla stortån. Nu känns det bra - ingen smärta alls -  stort tack till herr Dikolfenak och fru Ipren. Det kan ju vara så att det går att träna bort smärta och svullnad. De närmaste timmarna lär ju visa det. Det senaste dygnet - ok från 18 i går då - har bjudit på tre timmars träning varav två på cykeln. Jag orkar hålla på mycket tack vare att jag käkar gott och bra. När när jag står här och berättar sanningar för dig så tuggar jag på ett kycklingbröst och dricker smoothien "Whitney". Jag brukar kalla drycker med bara vita ingredienser för det. Den första föddes en midsommar när vi glömt köpa groggvirke och vi var i Kilsbergen och tältade, dvs utan affär. Vodka och gin möttes och Whitney föddes. Tung midsommardag på några kan jag meddela.

Trådlös pulsklocka.
Många, inklusive jag själv ibland, jobbar med pulsklocka för att träna på rätt nivå. Lite snobbigt men ingenjörn tror att prylar är bra. Jag vill bara passa på at slå ett slag för "Borgskalan". Alla ni som likt jag är lyckligt födda på sextiotalet och har genomgått SISUs idrottsledarkurser "steg ett och två" samt "testledareutbildning" och kanske har några steg dessutom i någon specialidrott (jag har block två i innebandy, dvs tre steg i den gamla stegen) vet vad jag talar om. Långt innan klockorna (!) fanns så konstruerade Gunnar Borg sin skala, där den subjektivt upplevda ansträngningen ska stämma hyfsat väl överens med pulsen. Tex är en 7:a  - "extremt lätt belastning och 70 slag" medan 17 motsvarar "mycket ansträngande och 170 slag". Det stämmer förvånansvärt väl har jag lärt mig.

Många varv har man trampat
Allt från sextiotalet förfaller inte. Se på mig tex. Träningscyklarna var vita med blå rattar och hette "Monark" och var försedda med en kungakrona och texten "kunglig hovleverantör". Idrottsväskan hette Adidas och hade ett fack. Gymmet på skolan bestod av en ribbstol och en skivstång med två tjugokilosvikter. Fullständigt olyftbara. Borgskalan gäller fortfarande. För att laga smoothie och äggröra måste man ha recept och en blender medan elvispen ligger orörd i sin låda. Äggen köper jag numera på dunk och Whitney är död. Jag börjar känna mig förirrad och uppskattar högst subjektivt ansträngningen till en tolva och behöver vila. Tack för att du läser och sprider min blogg.

Jag gillar att du gör det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar