måndag 30 juni 2014

Tack för allt beröm men "det är ju bara jag". Ju.

Mitt liv handlar extremt mycket om motivation. Jag planerar och utför, inte alltid i detalj och inte alltid som planerat men väldigt ofta. När jag bryter mina planer är det för att jag kommit på en bättre väg. Inte för att ge upp. Jag har lärt mig att lyssna och en av de saker jag lyssnat in är att kramp gör ont. Du måste stå kvar benhårt vid målen och följa vägen, men inte så du får kramp. Att våga släppa frågan fri, men ändå bära den med dig. Universum jobbar för dig om du är fast i tanken. Och oroa dig inte det har inte ett skit med religion att göra. Bara med ditt sätt att tänka och hantera.



Om man vill mycket så hinner man mycket. Om man hinner mycket får man mycket gjort. Om man får mycket planerat och målbildat gjort så får man mycket bra gjort. Om man får mycket bra gjort så mår man bra. I kroppen och själen. Skälet till det återfinns i ordet måluppfyllnad.



Idag ska jag börja jobba åt min son ute på banan klockan 1000. Sedan jag gick upp har jag gjort saker som jag planerat och som får mig att må bra. Just nu, i shorts och lite charmigt svettig överkropp - fan jag tar på tröjan så jag slipper se magskinnet - mår jag oförskämt bra. Jag har städat källargångar och trapphus i fastigheten, läst ett kapitel, diskat, skrivit en kort rapport till min styrelseordförande, tvättat två maskiner (i torken nu!) samt gjort armhävningar och femminutersplankan. Det är därför jag är svettig.



Jag älskar livet som det är just nu. Det fria livet som chef och företagare. Självklart ska jag tuffa till mig och bli bättre, hårdare och snabbare. Målen finns där. Har du satt dina och jobbar för dem? Det är en vettig fråga att ställa sig då och då. Jag gör det en gång i timmen. Slut i rutan från mig för nu, dags att duscha, äta frukost, hämta tvätt och åka till jobbet. En sak till bara, genom struktur frigör jag tid till bra saker. Ikväll har jag hittat en och en halv timme som ska användas på bästa sätt med en bästaste vän. Vi ska träna ihop.


tisdag 24 juni 2014

Tur att man kommer från Närke då...

...eftersom Sörmlänningen blir allt fetare. Dagens inlägg handlar om stundens ingivelser och hur fel det kan bli när det blir fel. För ett tag sedan började jag uppskatta stunder, alltså korta tillfällen i livet som gav något bra. Då var en verksamhet starkt uppdelad i bra stunder och inga stunder. Jag lärde mig mycket, bland annat att samla på bra tillfällen. Jag lärde mig också att när det går fel kan det gå riktigt fel. Om jag skulle göra om slutet på den verksamheten så skulle jag göra det annorlunda etthundratvå gånger av etthundra.


Naturligtvis är det inget problem, du känner ju mig. Jag lär mig av det och kliver raskt vidare. Just att kunna analysera och göra det bättre "nästa gång" är styrkan. Du kommer ihåg mina regler? Älta inte gammalt, tveka inte att ta nya beslut och lämna inte fler lik efter dig än du behöver. Där, då i imperfekt blev det ett lik som jag beklagar. Det var onödigt och det är bara att ta konsekvenser och utvecklas vidare. Men visst skulle jag vilja be om ursäkt. Om jag fick.



När det går fel kan det gå riktigt fel. Men jag kan ändå inte identifiera mig med Suarez, fotbollsspelaren med världens största snedtändning. Upprepade snedtändning. Jag har fått mycket skit i mina dagar för att jag är kategorisk och tycker att man får en enda chans i livet. Väljer man att begå en felaktig handling - även kallat brott - så finns ingen ursäkt. Att samhället ska vända andra kinden till och ge en andra chans är så fel. Vi har regler i olika verksamheter och om  man väljer att aktivt bryta mot dessa så är man förverkad i mina ögon. När det handlar om det vidriga beteende som Suarez visar upp finns det bara en lösning. Är man obildbar och dum i huvudet så finns inget större behov att man ska vara med alls.


Dagens bra stund är flera, att jag och kollegan levererade en klockren showtime och kunden var rejält nöjd är en, att resan hem gick fort, säkert och bra en annan samt att jag tydligen hängde ut genom fönstret vid Baker str. vid rätt tillfälle en tredje. Bra skit är bra skit som vi säger i Örebro. I Patriks Sverige får man vara glad över bra saker. Man får tala om att man är bra. Men, man får inte bitas. Vi ses igen.



PS. Måste bara avsluta med ett klipp om att fyllehunger, den är bara så kul: "En redig fylla följt av fyllekäk och en bakisdag kan generera i runda slänger mellan 5000 och 10000 kcal beroende på hur mycket man super och slafsar i sig. Tänk på de nästa gång ni krökar till." DS.















http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/vm2014/article19077635.ab

tisdag 17 juni 2014

The wild one?

Möjligen. Inte grå i alla fall. Grått är farligt. Grått dödar långsamt. Tro mig jag har sett det hos några stycken. Jag har sett dem gå åt olika håll och det är bra. de har satt ner foten och gått vidare, ifrågasatt och tagit beslut. Jag älskar när du tar beslut. Jag älskar att ta beslut. Fast än mer älskar jag konsekvensen av de beslut vi tar. Ibland påverkar de mig lite. Någon gång som en slägga. Mina egna påverkar mig och dig som är nära. Utan dem skulle vi inte vara där vi är.


Det var en bra träningsdag i söndags. Djävlar vad kul. Och som du läste igår, vad korta mina inåtförare blev helt plötsligt! "No shit, Sherlock?" Idag velade jag mellan träning, alltså inte "leg-day" men styrka på gymmet, eller promenad. En del kallar det PW - powerwalk, men jag tänkte promenad och så blev det. JAg knallade fem kilometer i gott tempo förbi lasarettet där jag höll på att dö och runt spåret vid Torpet. Frisksportarnas. Såg ett stort gäng som spelade beachvolley. Ville hoppa in men lät bli.


Någonstans däruppe på toppen så lossnade det och mina ömmande ljumskar försvann. Om du skulle hitta dem liggande och skräpa så låt dem ligga för tusan. Vill inte ha dem i det skick jag senast minns dem.... Det finns några som skrattar åt mig, skratta ni. Det finns (faktiskt) några (få) som hånar, håna ni. Det finns några som tvivlar. Ja, ni vet vad ni ska göra. Det finns många som peppar, lyfter, kramas och är nära. Fortsätt ni med. Det är för er, och för mig själv som jag orkar. Kram. Min blogg handlar om att det är möjligt. Vi ses igen. Du ska veta att jag är nöja att faktiskt kunna gå förbi lasarettet.....


måndag 16 juni 2014

Vilodag suger blöt tennissocka...

Hej på dig!

Jag är inte dum i huvudet. Självklart vilar jag ibland. Dagens inaktiva liv var inplanerat efter gårdagens tokpass. Jag är inte dum i huvudet. Jag vet att pojkar har korta ljumskar. Det är bara så rent genetiskt. Fråga vem du vill som spelat fotboll eller innebandy. Som är man. Jag är man och har idag ljumskar som börjar och slutar vid knäna. De når liksom inte hela vägen ända upp helt enkelt.

Hennes når ända upp....
Fast det är inget problem, jag är van vid det. Fyrtio års idrottande har lärt mig att det dessutom går över. Jag är inte van vid att vara stilla bara och det blir ibland lite av ett problem. Jag vet att det är ett lyxproblem och egentligen är jag både glad och stolt över det. Men stunder som nu när jag befinner mig någonstans mellan vaken och intelligent och trött och uttråkad så är det illa.

... men inte mina....
Jag har hittat min roll i livet och är trygg i det. Någon sa att jag är "trygghet som man bara vill krypa in i" och det är ju oerhört fint och ett betyg som jag tänker bära med mig oavsett vad som händer. Fast jag undrar och är sjukt nyfiken på hur man ser det. Undrar inte du ibland hur andra ser det som de säger att de ser hos dig? Självklart är jag stolt över betyget och vill gärna att hela världen ska se det så. Men samtidigt funderar jag på hur jag passar in i den bilden. Jag ser mig själv som framåt, klättra mot mål och ständigt i rörelse. Var finns då den trygghet som andra ser. Kanske i målmedvetenheten, glöden och viljan.

kommentar överflödig
Sådana tankar far runt ikväll. En kväll när jag för en gångs skull inte bara slocknar av fysisk trötthet. En kväll när jga måste säga åt mig att lägga mig för att jag borde. Jag vill idrotta men jag väljer att lägga mig och läsa om idrott. Det är väl ett tryggt och vuxet agerande? God natt och du, kom tillbaka så berättar jag mer. Kram.

söndag 15 juni 2014

En djefla skillnad skulle jag säga...

.....på motion och träning. Och framförallt på motion eller träning kontra noll motion eller träning. Jag har bestämt mig och jag tränar. Inaktivitet vet jag vart det leder och motion ger ingen som helst ståpäls. Att däremot - ganska ofta dessutom - få ta i och försöka bli "faster and stronger" tilltalar mig och ger mig det där med pälsen. Kicken av att vara slut och nöjd och glad och svettig och skratta mihop ed den där som ligger bredvid och också flämtar är lika bra som ... Du vet.



Jag är inte elit. Jag tävlar bara med mig själv. Egentligen. Fast visst vill jag se ut som Hunken (eller hette han Hulken?),simma som Thorpe och gärna kuta ifrån Lasse Wirén. Du skulle förmodligen slå mig resultatmässigt oavsett vilken gren det blev, men det skulle inte slå ner mig. "Jag tar dig nästa gång!", skulle jag ropa innan vi skiljdes åt. Jag tävlar BARA mot mig själv. Och bara FÖR mig själv och andra som vill att jag ska leva länge. Jag är så glad att just DU som vill det finns för övrigt....


I min enkla värld som många har svårt med så är vi vad vi gör, tänker och lyckas med. Vill du något så kan du det. Det kan ta tid men, jag lovar, jobba på det, minns det och älska det, tänk det och låt alla krafter som finns arbeta för det så kommer det till dig. Det enda som kan förhindra det är om du själv bestämmer dig för att det inte går. Det är dumt. "Jag heter Patrik och lever ett gott liv fullt av A, B och C. För att jag vill det!" Tänk rätt eller tänk fel, valet är ditt. Men vad resultatet blir är en djefla skillnad skulle jag säga. Kram. Vi ses snart.

lördag 7 juni 2014

Medelålders?

Folk slänger sig med begrepp. Ibland utan någon som helst utbildning. Ta "medelålders" till exempel. Lokalbladet hade en webfråga igår och jag fastnade för begreppet. Och funderade lite över det. Det har inget med ålder att göra. Ingenting har någonting med ålder att göra. "Du skulle kunna vara min pappa?". Jaha, kanske det men då hade jag börjat tidigt..... Eller tvärtom. "Femtio, du skojar?"


Två ändar av samma pojke i olika situationer. Få nu inga tokiga tankar med anledning av citaten. Eller låt din fantasi spela om du vill, jag är glad bara du är glad ... :-). Medelålders enligt en allvetande - dock inte vetenskaplig - googling innebär något i stil med "tiden mellan 50 och 75% av den beräknade livslängden". Jaha, yxskaft? Common opinion skulle vara att det är då man "börjar bli gammal" och åldersrelaterade sjukdomar kan börja träda in. Fuck heller!



Du är precis så gammal som din aktivitet och ditt sällskap gör dig. Jag kan vara sexton, trettionio, tjugonio, trettiosex helt beroende på. Fan, senare i sommar ska jag tom testa att vara femtioett, eller om det nu var femtiofem? Att vara medelålders, alltså att känna sig medelålders och i detta relatera till ovanstående definition är i sig en sjukdom. Jag har den inte för jag ställer inte in mig på att bli sjuk och dö ihjäl mig. Jag har provat på att dö lite grann och kom fram till att motsatsen lockade mer. Mitt tips till dig idag är att bejaka allt, dra med dig alla som vill och lämna allt som inte vill långt bakom dig. Världen behöver just sådana som dig!





fredag 6 juni 2014

Navelsträngar...

Att klippa är grunden för att kunna. Det har min vän lärt mig. Tack! Ändå kan det vara så svårt och man kan tro att man klippt men när det verkligen spetsar till sig så har man inte klippt igenom helt. För att kunna uppfylla dina drömmar måste du - MÅSTE DU - släppa det krampaktiga grepp som kallas hopp. Sluta hoppas på saker, släpp dem och det blir plötsligt möjligt. Fast det är ju väldigt bra om du är säker på vad du vill.

Lär dig klippa och vinn!
Fast jag har blivit bättre på att klippa. Nu hävdar jag att jag kan det och jag har skapat en lista med säker som jag kommer att uppnå. Det kallas min mål. Ganska lång lista blir det.... eftersom jag gillar bar saker och samlar på bra stunder. Just det där med stunder är förödande för långsiktighet. Jag trodde tidigare attd et var uppbyggligt med stunder av närhet till DET STORA MÅLET. Tvärtom så kan det vara de (stunderna) som raserar hela ditt upplägg. Klipp och släpp fritt, men om det är ditt mål och å är säker så tänk på det varje dag och glöm det inte att det är målet. Men håll inte i det. Kramp är varken skönt eller konstruktivt.

..och kom ihåg att stretcha så slipper du kramp!
Fotnot. Om du nu skulle tro sig känna igen dig själv, eller någon gemensam vän, eller bekant eller någon som du mött på gatan i ovanstående så är det säkert så. Syftet med texten är gott, lär av det du gör och sikta framåt. Det gäller oss alla. Kram för att du läser och förstår mina ord.