Fyra timmar senare...

Wow! Vilken skön dag. Idag har jag tagit tillbaka. Sådant som är mitt. Tid till exempel. Tid för bara mig. Jag är lyckligt lottad. Jag har skiljt mig och har stora barn. Jag kan göra saker. Jag kan ägna mig åt vänner. Jag kan ägna mig åt mig själv och livet jag vill leva. Väljer att leva. Inte livet jag lever för att det styr mig dit det vill eller måste.

Kung Lasse sammanfattar så bra; 

"En gång kände jag doften av ett varmt och vackert hem

Jag har saknat det, föraktat det och saknat det igen

Den värme man ska slås av när man låser upp sin dörr

En vacker dag blir ingenting som förr"

En ganska tuff text men för mig väldigt sann. Det bara varma tankar när jag ser bakåt men samtidigt har jag aldrig mått bättre än nu. Jag tror att jag är vuxnare nu. Jag tror att jag är ärligare nu faktiskt och jag tror att jag är en bättre pappa nu när jag inte är det hela tiden. Jag vågar säga vad jag vill och jag vågar leva ut vad jag vill nu. På ett helt annat sätt än när jag var i mitt förra liv. Inget fel på något av dem, bara olika. Jag är mer nu när jag är Patrik. För jag är faktiskt bara Patrik nu. För dig, och för mig.

Jag finns här för dig. Nu och om fyra timmar.

Jag har tränat fyra timmar idag. För att jag kan. Och det har gjort mig till en bättre man för den som använder mig som man, en bättre pappa för den som jag är pappa till och det har gjort mig till en bättre vän för den som vill vara min vän. Tveklöst. Jag har investerat fyra timmar och fått tillbaka flera gånger mer tid. Tid som du kan få njuta av. Tid som jag kan ge till dig om vi vill, eller till något annat vettigt.

Ute i dimman finns vi och våra möjligheter.

Har just sett en av mina favoritfilmer  - 127 timmar. Jag vill bara avsluta med att jag tror på människan och att jag tror på dig, Och mig.