Känslan kommer då och då. Du vet vad jag menar. Det känns bara så bekant. Det behöver inte vara obehagligt på något sätt. Fast det kan också - har jag hört - ge rysningar i klass med att att ta fel på socker och salt på bordet. Eller lite av känslan när man låst in bilnycklarna. Ja, i bilen. Varför, VARFÖR? För mig har det enbart varit behagligt att fixa trixa och snickra på "nya huset" idag. Det gamla, i skogen, har jag snickrat på i femton år och vet var varje skruv sitter. Och även varför. Minns dessutom varje målning som ett glatt minne. Lite kittlande vingligt högst upp på stegen som inte riktigt räckte till nocken i och för sig.
 |
Inspiration som jag ännu inte skakat hand med
- Marloes Coenen. |
Jag har helgat vilodagen på mitt sätt kan man säga. Enligt traditionen en dag för tidigt men nu är jag ju Patrik. Ingen löpning utan träningen har varit rehabinriktad. Rehabcykel, rehabflowtonic och rehabstyrka helt enkelt. Stelheten från loppet joggades nästan helt bort igår eftermiddag och idag har vi pumpat blod och smaskat på ytterlägen i låg belastning. Och så en skön eftermiddag och kväll med massor av husfix gjort, lite öl i solen med kul granne. Nu en skön avslutning med att skriva till dig från matbordet. Som vanligt törs jag nästan inte berätta om mina matvanor.
 |
Inspiration som jag skakat hand med
- Erik Skoglund från Nyköping. |
En grillad megatomat, en grillad megachampinjon och en grillad megaköttbit. Toppat med hackad rödlök, en seriös klick bearnaise och så ett värdigt rött vin. Mat för en vinnare. Att få jobba med kroppen med byggjobb, släpa bort andras gamla skit och gräva i trädgården är underbar vardagsmotion som verkligen har sin plats en vilodag när solen skiner och det är plusgrader. Som idag. Vad som händer i morgon är en annan sak. Eftersom i morgon är en annan dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar