Alla förhållandens utveckling bygger på kommunikation. Om inte du berättar vad du vill ha så kommer jag kanske inte att kunna ge dig det. Om du inte tycker att jag ger dig det du behöver så tycker du att jag inte duger. Vi skiljer oss. Ur kaos kommer något nytt men det kan också vara så att ur samspel kommer utveckling. Om jag säger till dig vad jag vill ha så ger du mig det. Då tycker jag om det du ger mig och vi skiljer oss inte. Så djefla enkelt är det. Och det gäller överallt! Under min tid som lyckligt skild - ung, pigg, nyfiken och allt som jag är- så har jag träffat partners som behövt mig. Som kompis, som pratkvarn och som älsk..... Ja, vi slutar där för nu. Det som kommit fram är att de behövt kontakt eftersom de inte fått kontakt i ordinarie verksamhet. Du fattar.
Jag är ganska säker på att jag inte behövts om kommunikationen funnits där. Trist ibland kortsiktigt sett, kanske men så tänker inte jag. Jag är ganska säker på att i alla lägen där problem uppstår hade man kunnat förhindra konflikten. Vi hade kanske kunnat undvika andra världskriget med lite diplomati och god vilja. Eller så hade du kunnat förklara vad som är fel på mina träningskläder. Då hade jag sluppit undra. Idag har mina vänner pratat om dig och mig och jag vet varken ut eller in. En del säger att jag ska ta mina grejor och gå. "Det finns så många därute för en kille som dig, Patrik..." . Men jag vill inte gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar