Back on räls!

Ja, en veckas sommar kan ju göra underverk med all värk. Har ju inte varit så djup i formsvackan men snudd på tvivlat på min förmåga ibland. Eller kanske inte tvivlat. Snarare varit tirriterad som en geting på brist på pepp. Nu har den iaf landat som en vit flygel som någon tappat från en Ilyshin på tiotusen meter. Och du vet ju hur en tappad flygel landar. Tveklöst, helt enkelt. Skönt att kunna få uppleva den fastheten i tanken igen. Någon lär väl tänka; "Oooh crap - he´s back" men det bryr jag mig föga om.

Inte alla som förstår sig på.

När dimman lättat ser man bättre och jag konstaterar helt enkelt att jag har rätt. Mina mål står kvar. Skönt, va? För mig känns det som om jag hittat in på rätt räls igen och kan släppa bromsarna. Fortsatt arbete mot världsherravälde helt enkelt. För mig och för dig som vill och förstår. Att trycka ner drömmar har aldrig varit särskilt lyckat, så varför ens försöka.

Utan backar att klättra når du inte toppen!

Trosaloppet verkade lyckat för alla som deltog. Jag hoppade och som det ser ut nu efter lite träningar runt omkring så var det fel beslut. Jaja, det finns alltid nya kilometer att springa om man vill. För att formtoppa mig inför hösten har jag börjat läsa lite träningsbloggar som vänner skriver eller pekar på. Får en skön pepp av att läsa andra och det är ju en del av det flow jag tycker mig vara i början av. Fortsätt peppa mig så ska jag peppa dig. Tillsammans ska vi peta den här bollen till sin rätta plats i solsystemet.