Nu blir det lite nyheter. Åkte upp till kontoret i fredags och slogs - även på hemvägen - vad smidigt det är att åka E4 när alla hjälps åt. Att det var mindre trafik en klämdag gör säkert sitt till. Hittade en grupp likasinnande och via något slags civil olydnad så gick resan ovanligt ..... smidigt? Det är inte så långt till Stockholm när det funkar på det sättet. Två riktigt bra dagar med laget däruppe och det känns bra framåt. Idag bär det iväg på en roadtrip igen, men det är ju kul när det rör sig.
Träningsmässigt funkar det och även om jag fortfarande ligger lite lägre i förbrukning och tid än när jag var som bäst så börjar kroppen kännas helt ok igen. Ett par veckor till och jag ska vara giftig, gärna till Trosaloppet i slutet på månaden. Skaderapport: eftersom vänster knäfot nu är frisk och fin som en rabarber i mojiton så måste ju något annat börja höra av sig. Hela helgen har jag haft en irriterande ömhet på utsidan av höger vad. Det är inget som stoppar men eftersom det inte släpper så har jag valt att cykla istället för att springa. Tog ut Bettan på första turen i lördagskväll. Tre mil runt Stigtomta bara för att se om allt satt fast. Det vadonda försvinner säkert om jag besöker någon som kan titta på mitt löpsteg och förse mig med rätt skor. "Kan själv" hindrar dock lite i den processen.
Avslutningsvis: Sedan jag började ta i i maj 2012 har mycket hänt. Som en tjej på gymmet sa igår - du har försvunnit en del i vikt" och en av "de stora vältränade" sa när vi senare på kvällen möttes på ICA att "Fasen, det syns på dig. Ansiktet framförallt". Den typen av spontanpepp är underbart att få. Ungefär tio kilo ner på det året, så mycket starkare och när jag köpte nya jeans så är det 32-or och inte 36-or jag letar bland. Rubriken syftar på att man ska vara glad för det man har och inte inte gnälla utan att man gjort något för att förändra. Till det bättre. TRB gjorde låten redan 1977. Tack och kram för att du finns och läser mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar