Svenska flaggans dag. En födelsedag. Nationaldagen. En dag som väcker varma tankar om fred. Sverige har inte varit besatt av - ockuperat - av främmande trupp på hundratals år. Om man bortser från de skämmiga, eller taktiskt fega, transporterna an tyska trupper under andra världskriget så har vi en ren sentida historia. Visst vi var väldigt offensiva under stormaktstiden men på något sätt så krigade alla och det var väl bara så att vi hade en formtopp och en bra lagledning just då. Vi har ju lämnat ifrån oss Finland, Norge, Danmark, Polen, Baltikum och en kaka av Sovjetunionen. En del till och med utan större bråk.
Att släppa taget är skönt. Det man släpper är ju oftast något som är förknippat med delade känslor, annars skulle man ju hålla det kvar. Men om något ska kunna utvecklas måste det ha frihet, om man håller det kvar med våld och för hårt så kvävs det till slut. Om det inte finns utrymme att växa förtvinar det och får en felaktig anatomi. Ytans struktur kan bli hård och tom fientlig. Att släppa taget är smärtsamt skönt. För om man vågar släppa så ger man chansen till liv och utveckling i världen. Det är väl därför vi släpper tag. För att skapa en vänskaplig relation och kväva något som skulle kunna bli obehagligt. Att släppa taget är nödvändigt om man vill ha något tillbaka. Att släppa taget är som en bumerang. Det kommer tillbaka något som du aldrig skulle fått om du inte kastat.
Se på våra grannländer bara, vilken fullständig misär det skulle ha varit om inte vi varit där och styrt upp det hela. Norge hade aldrig hittat sin olja och inte lärt sig fiska utan oss. I Finland hade Nokia fortfarande tillverkat traktordäck och gummistövlar om vi inte visat dem Ericsson. Och i Danmark hade man fortfarande rökt hasch, druckit lillar och ätit röda korvar om inte Svenska livsmedelsverket lagt sig i. Det är faktiskt så att hela skiten förmodligen brakat om inte vi funnits. Sverige, tack för det säger man i dessa länder och ger oss så mycket tillbaka. Idag firar vi. Och i morgon. Grattis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar