söndag 7 oktober 2012

Einstein, gladpack och tovade tomtar!



Hatar är ett starkt ord som bör användas med förnuft. Jag antar att vi tycker lika där. Jag har som sagt en överbelastningsskada i vänster vad. Öpp-öpp-öpp, håll in hästarna - innan du spricker upp i ett leende och säger något förnuftigt i stil med "vad var det jag sa?" eller något annat som förmodligen är ganska relevant - så ska jag berätta. Att du har rätt i "vad var det jag sa?" är helt besides the point och gör mig bara ännu mer nedstämd. För stunden. Just eftersom jag om någon borde väl veta.... fast jag har lätt att glömma tråkigheter.

För ett år sedan small det till under ett kick&box-pass, det är lite "aerobics meets bodycombat" där man slår sig själv på käften i spegeln. Bra pepp och högt tempo. Det sa bara smäck mitt i vaden och så plötsligt föredrog jag att gå på tå en vecka. Som utbildad massör - jodå jag kan det OCKSÅ - så insåg jag att jag hade för korta muskler och behövde vila initialt och sedan köra mycket smidighet. Det har jag gjort under hela tiden men ibland så kommer det tillbaka och det är lika överraskande varje gång.

Det som har räddat mig varje gång är en tillfällig nedgång i intensitet och lite byte av träningsformer. Bort med hopp och studs ett tag och in med drög och mölj i lågt tempo. Gör rätt helt enkelt - Einstein hoppade hopprep vid senaste återkomsten i torsdags. Varför älta allt detta då. Jo, nu har jag insett att jag är dum i huvudet och borde göra rätt i stället för fel. Jag ska behandla mig själv, jag ska låta min duktiga kompis använda sina terapiformer och behandla mig och det får ta tid. Jag ska investera i mig själv och nu när jag har tänkt utanför lådan så inser jag att det är ju på samma sätt med den här detaljen som med all min tid jag lägger på träning.


Jag gör ju det för att nå något bättre! Om jag kan lägga ner femtio timmar i månaden på träning för att få ett bättre liv så kan jag väl lägga ner femtio timmar av annan träning i månaden för att kunna träna femtio timmar i månaden för att få ett bättre liv? Du fattade på en gång. Det gjorde inte jag.

En lång promenad i höstsolen är bra och kan man samtidigt hälsa på glada kompisen som ställer ut sina tovade garntomtar, lampor och annat på en höstmarknad så blir det nära nog perfekt. Visste du att man tydligen kan tova allting?

Jag hatar min skada så mycket så att jag tänker utplåna den. I kväll ska vi prata om kroppar, missa inte det.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar