. Mål. Sug på ordet, mål. Visst smakar det bra, eller hur? Säkert får vi alla olika bilder, i alla fall så får många av oss olika bilder. Fotbollsmål eller andra mål. För dig som följer mig och mina tankar är mål naturligtvis Marthas mål men framförallt det som ger livet mening. Någonting att uppnå. Ett mål att kämpa för och så småningom få njuta av. Processen kan vi, sätta mål, hitta en väg dit och utföra. Så enkelt. Ibland påverkas vägen och då korrigerar du kursen med hänsyn till de faktorer som ligger framför dig. Det finns inskränkta människor utan visioner som ser det som "hinder" medan jag tycker att du bör ha ett öppet sinne och se de nya möjligheter som öppnar sig.
Jag brukar i föreläsningarna jämföra utvecklingen i en process med hur det går till att lära känna en person riktigt bra. Ja, just det du kanske inte vet det men i mitt jobb som teknikutbildare inom kvalitetssystem och säkerhet så är mål - kundernas - väldigt centralt. Så mål och beslutsprocessen är viktiga företeelser både privat och professionellt. Det kanske förklarar en del av min nördighet på området.
Nåväl - att lära känna en person oavsett relation eller vad målet är med processen - något slags nivå - är något som de flesta kan identifiera sig med. Man börjar med att lägga kartan och sätt slutpunkten för resan. Vägen är ofta svårare att staka ut eftersom det nu handlar om en interaktiv process mellan två eller flera individer. Två centrala och resten perifera, men ändå så inblandade att de kan ge upphov till nya möjligheter. Graden av framgång - måluppfyllnad brukar jag kalla det - beror på hur väl du lär dig under resans gång. Hur du genom att vara förberedd undviker stopp i processen när valsituationen kommer. Samt inte minst hur du hanterar svåra beslut och dit mod, styrkan i din drivkraft. I min värld försöker jag hela tiden lära mig, om mig, om processen och om mitt mål. Allt som händer och passeras tar jag med mig och utvecklar framåt.
Min erfarenhet växer och när jag kommer fram och ska välja dörr så har jag kunskap nog att välja rätt. Genom att se varje steg som ett steg framåt, något som jag lär mig av, hanterar jag med lätthet svåra och obekväma händelser. I min värld finns inga små steg bakåt, för åt det håller är ju allt redan känt. Min nyfikenhet driver mig åt andra hållet. Min tid räknas i en mystisk framtid där allt är möjligt och ett nu som är en gåva att uppleva. Just i min nutid är klockan halv åtta och jag njuter jag av kaffe och i min framtid - om en halvtimme - så är jag på gymmet. Hur ser din nu- och framtid ut en lördag i februari? Ljus och varm? Bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar