fredag 1 november 2013

"Det skulle ha kunnat vara jag..."

... om det bara inte hade varit för just "om". Har du tänkt så någon gång? Ja självklart. Jag har också ställt mig frågan, fast jag lägger mer kraft på följdfrågan. "Är det där något jag vill uppnå?" och "Hur ska jag göra det då?". Frågorna, det är ju två. De skapar sedan min målbild och så sätter jag fart. Det är inte att kopiera utan det är att inspireras och utvecklas. Möjligen kan det vara att sträva efter att ta något ifrån någon. Då handlar det oftast om idrott. Det kan också vara att ta något som ingen har just nu men som har ett mätbart värde på något sätt.

"Varför så dyster? Du har ju idrottat nyss...."
Efter min fuskdag med kolhydrater - öl och potatis - så blev gårdagen bättre. På så många sätt. Jag skrev om vänner igår och träffade två vänner, idrottsvänner,  en över en livgivande skrattig lunch  - stackars bordsgrannar - och en över ett livgivande träningspass på Sunlight senare på dagen. "På kvällen", skulle nog hon ha sagt. I morse så fortsatte vi marschen mot julen och de träningsmål vi har. Jag var så trött men möttes av en sann lagspelare och efter fem minuter så ägde jag och älskade världen. Som vanligt alltså. Vi peppar varandra att orka och nu var det bara tio timmar mellan passen. Nu två timmar efter så var det naturligtvis värt insatsen!

Mycket bättre - nu känner vi igen dig. "Härmed
kommer ditt indiannamn att vara  Brinnande loket"

Han heter nästan samma sak - Patrik Ross - men har ett helt annat jobb. Vi är iofs båda lagledare och vi har en publik. Han verksamhet styrs av slumpen, en del kallar dem för "domare". Jag har lite hatkärlek till hockey. Jag älskar fart, fläkt, genomskärare och bollbegåvningar (Innebandy!) och hatar spelförstörare (hockey). Det har glunkats mycket om att domare tar för mycket utvisningar i år. Lägg av säger jag - hockeyn skulle bli lika attraktiv om lirarna tilläts spela. Kolla bara smällen igår som släpptes och för all del Örebros "Kåbergs" (eller vad han heter) "checking to the head" förra veckan. Ut med packet.

Patrik Ross - en ledare, precis som jag.
Snyggt namn. där Patrik.
Framför oss ligger en för många halv fredag. Njut dubbelt så mycket då, som kompensation tycker jag. Och så glömmer vi hockey idag och i morgon när Örebro tar steget upp i herrallsvenskan igen. Idrott är vackert. Jag idrottar. Alltså är jag vacker. Eller hur det nu var, läste alldeles för lite filosofi. En sak vet jag. Jag är glad, stark och tar plats i världen. Alltså finns jag. Och du. Det är viktigt att du finns. Kram för att du förstått vad det handlar om. De andra kan käka vårt damm!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar