Idrott är vackert

Kontraster. Och hjärnor. Olika. Min kompis bankar in slag efter mot mitsarna och ibland mot min spända mage. Utan skydd. Jag ser hur hon tar i, jag ser hur blicken tänds och jag vet att hon trivs. Jag litar på henne och vill att hon hela tiden ska slå skiten ur sig och mig så svetten rinner. Det sammanbitna ansiktet visar koncentration och vilja. Vi tränar ihop. Om en stund ska jag slå på henne. Det är idrott. Vacker idrott. Vi utövar en sport som kan vara våldsam och vi skulle kunna göra illa varandra men det gör vi naturligtvis inte. Vi visar varandra respekt.

Vacker idrott.

I förra veckan så stretchade jag framför TV:n hemma på Baker str. Det är sällan jag över huvud taget hamnar framför TV men om så, så är det oftast under eget idrottande. Jag upptäckte att det var en avgörande match i hockeyslutspelet och en plats i nästa omgång stod visst på spel. Jag vet att det var Modo, jag vet till och med var laget kommer ifrån eftersom jag regelbundet är i den stan i tjänsten. Och så var det Linköping om jag inte missminner mig. Det är idrott, en idrott som kan vara våldsam om man inte visar varandra respekt. Ibland tror jag att det krävs ett speciellt medfött fel för att vara hockeyspelare.

Vacker idrott inte.

Jag älskar kampen, osäkerheten och hårdheten i idrott. Jag skriker på Erik Skoglund från soffan hemma, jag grät när The Mauler vann senast. Och jag kände samhörighet - märkligt - i idrotten den vackra. Mål, träning och resultat. Och de pojkarna slåss ju faktiskt så det har jag inga problem med. Det är ju själva grejen med kampsport och jag älskar det. Jag älskar även de underbara tio sekunderna i golf från bollträff till resultat. Mer om det senare, men det måste ju vara det mest magiska i idrott? Så lång tid innan du verkligen får resultatet av vad du gjort.....

"..och där tog säsongen slut".
Jag säger som kung Lasse; "Idiot!"

Man slåss i ishockey med, med handskar, utan handskar och med komposittillhyggen. På ett sätt som inte ingår i spelets idé. Ändå tycker många att det är en naturlig del av sporten. Puckat! Om du frågar mig i alla fall. Sporten skulle kunna var så mycket bättre om inte idioterna som fattat fel får hållas mer eller mindre ostraffat. I matchen jag såg hände det igen - "checking to the head" - en idiotisk medveten tackling mot huvudet och fyra liter blod på isen och hjärnskakning. Det fina var att spelaren som inte visade respekt såg till att hans lag förlorade en solklar ledning, förlorade matchen och åkte ur slutspelet. Så skönt, för det var inte vackert. Idrott ska var vackert. Kram.