Börja med dig själv. Alltid.

Jamen, det är ju helt bombklart. För att kunna hjälpa någon annan för någon annan måste du ju finnas och fungera själv. För att kunna göra något alls för någon annan till och med. Det gäller överallt, har alltid gällt och kommer alltid att gälla. Jag sätter mig, mitt och de mina i första rummet. Kärlek, vänner - det är ju också kärlek iofs - jobb och min företag. Det är så enkelt för mig. Om jag inte finns så kan jag inte lyfta dig. Eller älska dig. Den som tror att man bara kan ge lever inte på samma planet som jag.

Hemma för mig! Tänker du i mindre skala?
Det är helt upp till dig. Och skillnaden på oss i så fall.

Ju mer du lär känna mig och mina egenskaper desto bättre kommer du att förstå mig. Jag är rak och drivande för att jag har en bild av hur jag vill ha min tillvaro. Jag vet vad, vem och hur jag vill ha. Ja eller vilka kanske passar bättre. Jag är som lycklig singel mer eller mindre monogam iofs men jag vill ha så många bra som möjligt med i mitt team. Ju mer du lär känna mig - om du stannar kvar trots upptäckter och varningstexter - så inser du att jag är en lagbyggare. Inte alltid politiskt korrekt, då får man inget gjort, men ganska lätt att förstå. Och - nu är vi där - jag utgår alltid för vad som är bäst för det som är viktigt.

Skulle inte starta på första kicken utan mig.

Ibland dyker det upp lysande exmpel i den övriga världen som gr mig rätt. Ta Gotland till exempel. Gotland är Sverige och vi måste finnas för att kunna hjälpa de arma stackare som lyckats bosätta sig på fel platser. eller som drabbas av olycka på annat sätt. självklart. Jag vill att alla ska få finnas och göra det de önskar, bara omtanken och respekten för andra styr hela verksamheten. Du som känner mig känner också till "Patriks Sverige". Gotland? Ja nu vill till exempel även kommunisterna försvara vårt fosterland.

Vi bestämmer själva, allt och hur. Men vi måste våga sätta
oss själva i centrum. Utan centrum - ingen helhet.

Veckan har bjudit på mycket försvarsdebatt och som stolt svensk och stol leverantör av kunskap så glädjer det mig att vi återigen (?) har en bred politisk ambition att inte skänka bort landet. Man talat tom i termer av att vi måste kunna försvar Sverige för att finnas kvar som Sverige. Nu börjar man tänka som jag - för att kunna hjälpa andra måste man må bra själv. Tack för det! Och jag som hela tiden sedan sjuttiotalet har trott att Svenska kommunister bara väntat på att Röda armén ska kliva in så de kunde få sina dachor vid kusten. Så skönt att jag hade fel. Låt oss nu gå ut och lysa upp världen. Vi ses här igen lite senare. Kram.