Hoppa för tusan!

Så är det. Goa vännen som livet varit lite taskigt mot - understatement - är ett exempel på att allt går. Jag mantrar själv att "allt är möjligt". Märk väl att jag inte använder Gunde-varianten. Jag kan nog inte ens stava till o-mejöjligt. Med bildens sprudlande känsla gav jag mig iväg till träningen. Och det kändes som vanligt, dvs bra. Sjukt bra. Snudd på illegalt bra. Som vanligt.

Vad som sedan än hänt kommer inte att ha någon som helst effekt i det långa loppet. Fast det var lite som en sämre pyspunka först.  Jag tänker dock fortsätta hoppa och ta plats. Inga andra än de som jag väljer att släppa in kommer att påverka annat än temporärt. Idag blev jag besviken på gymmet, vilket jag inte gillar. I morgon är en ny dag och jag ger alla nya chanser. I morgon ska jag förgylla tillvaron igen. För dem som vill ha lite guldkant. De som vill måla med grå färg får naturligtvis göra det.