fredag 31 maj 2013

Bubbelstunder!

Det vet hur det känns, eller hur? Allt bara känns mjukt och välkomnande. Allt bara går bra och fyller dig med styrka. "Patrik, du är stark och bra!". Igår ville jag krama alla. Jag hade en så sjukt bra dag med så mycket positiva spår framåt. Yrkesmässigt var det topp och nu är jag sjukt peppad för framtiden. Jag har upplevt många bra dagar. Jag samlar på på bra dagar och visst är det skillnad på lycka och lycka. Euforin var i klass med stunder i vintras. Orden vilja, möjligheter och framtidstro är grundpelare i min religion. Vi kan lite skit vi människor. Bara vi vill.

Flera nyanser av grått.

Stunder som den igår bubblar upp eftersom de är bra. Du vet hur jag funkar. Idag är idag och igår finns inte, men bra saker ska man bära med sig och ta fram när man vill le varmt. Lite så. Om allt faller in - som det heter på engelska - kommer jag att få kommersiella möjligheter att göra en av de där sakerna som står på min önskelista. Jag kanske kommer närmare det där läget att få lämna ännu ett avtryck hos jordens befolkning. Och det vet du ju vad det skulle innebära...... Japp, yepp och jo. Varning utfärdas.

Ännu fler. Och därborta ligger stolta, vackra Örebro.

"Han kommer ju att bli ännu odrägligare, drygare, synas och låta mer samt fortsätta att sprida sitt budskap om att allt är möjligt. Bara man vill och gör. Jag vet - han säger ju det hela tiden." Ungefär så tänker du och darrar lite. Gör det du -- what can I say, så är det och det är ju så du vill ha mig. Sverige, håll i kjolen för nu köööör vi!

onsdag 29 maj 2013

Det här kan du inte göra inne på gymmet!

Ha, fick frågan vem jag är. Egentligen. Ja. Men vadå, skulle det finnas något annat än det du ser. Jag skrattade och sa precis så. Och då sa hon att jag var olika. Olika? Jag är mig och inte olika, fast då slog det mig att två kloka kvinnor - nu är vi där igen - sagt det tidigare. Att jag är olika. Alltså inte speciellt olik andra, eller olika som i konstig utan att jag kan vara två. Beroende på situation kan jag tydligen förmedla olika. Schizo light, eller vad? Troligen inte. Förhoppningsvis inte.

Olika? Ja mer hår i alla fall. Usch vad jag velar om just det.
Jag är förmodligen minst lika normal som du. Vi kan ju stämma av så vet vi en gång för alla. Så om jag visar min så visar du din. Deal? Jag börjar, bara för att jag kan. Och så kontrar du. Det här är ingen kontaktannons men du kan ju le om du gillar det det läser. Jag är en helt vanlig. Jag måste bara släppa ett av mina favoritcitat; "Det är helt normalt, men inte så vanligt förekommande...". Sagt om något jag gjorde en gång i vintras.

Hålet på Hållet.
Jag gillar när det som sker sker fort och mot ett mål. Jag gillar kommunikation och tror att allting går att prata om och därmed att allting går att lösa bara man pratar om det. Jag gillar att träna och gillar om du gillar det också eftersom jag tror att en tränad människa mår bättre och gör allting bättre. Jag gillar mitt tekniska jobb. Jag gillar att du har ett spännande jobb som vi kan tala utvecklande om. Jag väljer att vara med dig för att jag gillar det. Lite så är jag. En sak till, jag tror på din och min förmåga att uträtta oerhört stora saker, Var för sig och ihop. Så, nu ska jag lyssna. Du då, hur är du?

Det här kan du inte göra inne på gymmet!
En bra dag bland många andra bra dagar summeras. En timmes boxpass och trekvart promenad ute på Hållet bara för att jag hade energi och var stel i häcken. Rörelse är bra och hjälper till med återhämtning. I morgon är en annan dag. En annan bra dag.



Statisk elektricitet? Huh?

En titt på morgonens radarbild visade på en sammanhängande "skur" från Tallinn och hit och fläckvis såg den ut att hålla "category 5". Pffft, snacka om falsk marknadsföring. Inte minsta lilla urladdning. Inte en millivolt i potentialskillnad som naturen ville utjämna för att glädja mig. Ja, jag är ju en galen vetenskapsman på sätt och vis. Jag puttar ju elektroner som yrke. Åska, eller åska i miniatyr är min profession. Sedan har jag femtiotvå andra kul idéer med. Men visst visste du att jag jobbar med statisk elektricitet?

Inte skönt alls.
Jag brukar säga att om man ska bli världsmästare så ska man välja en smal sport. Det jag håller på med är inte så många som gör men ändå är det något som vi alla har en relation till. Att få en stöt. Alltså inte av en trasig elapparat eller så, då dör man ju utan en schysst smäll av bilen eller någon som man tar i hand med. De kunder som jag hjälper, utbildar och bygger fabriker åt, vill inte ha några stötar. Det kan vara Ericsson som vid en urladdning till ett kretskort har en produkt som går sönder eller AstraZeneca där fabriken brinner och du dör om du får en urladdning till de lösningsmedelsångor som finns i luften.

Det finns skäl att vara försiktig även som privatperson.
Läs artiklarna längst ner om du vill.


Jag befinner mig väldigt ofta i vårdmiljöer där man har problem med att teknisk utrustning får felfunktioner när uppladdad personal i plastskor och vita snygga nylonrockar petar på den. Jag har faktiskt tom gjort en haveriutredning där en sjuksköterska fick eld på handspriten på sin hand och fick brännskador. Annars är det svensk teknikindustri som är min lekstuga. Rymd -, försvar- och medicinteknik för att nämna några områden. Dessutom börjar man i allt fler områden inse att komfortbiten, dvs att slippa stötar, är viktig. inte minst inom vården.

Ok, det är inte just det varumärkets fel. Bara val av fel skor. 
Hur är din relation till naturfenomenet? Får du stötar ibland? När, var och hur? Vill du veta varför och vad du kan göra. Har du tre timmar över så berättar jag gärna. Eller en kvart eller över en lunch. Det fina - tycker lekfulla och kunskapstörstande Patrik - är att det här sker överallt. Och det borde ju på sikt innebära att alla behöver lilla mig. Zapp, på dig!

Brännskadade elever.                   Brand i handsprit.               Brand i fyrverkerier.

Oh Crap, he´s back!

Du är min vän och jag ditt vårtsvin. Inget ändrar på det.

Inte att det på något sätt varit kris eller katastrof men det har varit mindre bra under maj och lite hundratrettio istället för hundrasextio. Många bra saker har hänt, säsongsdebut i löpning, införande av den årligt återkommande "bästastevändagen" samt nya funderingar i kontakter med nya kontakter. Allt det är ju bra men lite irriterande bromsolja har det varit. Men det är ju ändå vettigt för då får man fundera och ständigt utvecklas. Resultat? Jag kommer att ta med mig allt och faktiskt inte ändra ett skit. Nej, kom ihåg vad jag sagt till dig under våren för det gäller i minst lika hög grad i framtiden. Vinnare har roligare. Så är det bara.

Släpp handbromsen. Den sinkar dig.

Och igår kom resultatet av mitt bearbetande och tänkande framåt. Ett resultat så typiskt mig så att du förmodligen får ett kruppanfall. Men vad tusan - det är ju så du vill ha mig. Trygg, rak och oföränderlig. Resultatinriktad men ändå omtänksam med så få lik bakom mig som möjligt. Jag kommer alltså fortsätta att vräka ut mina positiva budskap om att du kan uppnå allt du vill. Bli den du vill. Vara den du vill för dig själv och andra. Bara du vågar. Vågar släppa taget om handbromsen. Jag vågar och ökar nu till hundrasextio och hoppas att ingen blir överkörd. Men du, kom ihåg att tänka igenom det först. Och sedan bara göra. Bara om du har en färdplan kan du justera efter vägen och bara om du vågar ifrågasätta det som idag bromsar kan du vinna. Och vinnare har roligare. Så är det bara.

måndag 27 maj 2013

En bratwurst i Vålberg?

Sitter här och funderar över en korv. Ja, inte så att jag är deprimerad som Lina, dottern i Svensson Svensson, ni vet hon som hittades i Vålberg - stirrandes in i en Bratwurst. Tvärtom är jag rätt uppåt idag eftersom det är en nystruken slät måndag, Man har ju chansen att rätta till allt som man inte rättat till tidigare. Och då känns det rätt att i positiva tankar fundera på saker att göra annorlunda. Om man tex kanske ska utreda om man borde jobba på att skaffa katt. Eller inte. Man kan även fundera på om man ska börja med den där backträningen eller om man ska frysa gymkortet i juli. Eller inte. Och så femtioelva saker på jobbet. För jag är ju på jobbet även om jag är hemma. Och där finns inga inten, där kör vi på och snart är jag inne på sådant som skulle varit klart i mars. Tur att man har snälla kunder.

Kanske inte? Fast dom e ju rätt gosiga.
Korven har för övrigt inte sällskap av något bröd men väl av tre ägg och en tomat.

Vålberg?
Idrottskopplingen får väl bli ett stort grattis till Änglarna som vann herrcupen igår. Och ett stort morr till nötterna till supporters - bägge sidor - även om den ena grupperingen är kokosnötter. Större nötter mao. Jag blir faktiskt lika dj upprörd som över "Husbynötterna" och tror nästan att det är samma nötslag som finns på bägge ställena. Halvproffs som bara vill skit och borde skjutas. Jag är även lite lack på SVT som "blurade" bilderna från Friends så att man inte kunde se vem som kastade, stolar, plankor (?) och annat kastningsbart. Varför? Det vore väl jätteskönt om man kände igen killen i butiken? Då kunde man ju ge fan i att handla hos honom. Jag vill känna igen brottslingar så jag kan undvika dem. Grön sprayfärg?

Uppmaningen gäller just dig!
Detta var mina förvirrade funderingar just nyss över en korv på i köket på Baker str. Fram till eftermiddagens fruktstund ska jag fundera på om jag ska raka av håret igen. Eller inte. Beslut, beslut. Skaffa dig en bra eftermiddag. Och du, min vän som följer och läser, vad du än gör och var du är är --> let´s be careful out there. Sverige, pausen är slut - nu kör vi!



söndag 26 maj 2013

L som i femtio. Jaha?

Du som känner mig väl vet att det är sant. Du som känner mig lite har nog på känn att det nog kan vara sant. Du som inte känner mig tycker säkert att jag är fånig. Själv är jag bensäker. I couldn´t care less. Det är knappt ens en bokstav i ett protokoll. Trots att folk fyller L till höger och vänster omkring mig så ser jag inget konstigt i det. Ingen av de klasskamrater jag har kontakt med  har förändrats under året trots att de fått ihop en ny bokstav.


Jag lever helt på dagsform och känsla. Och det är nog som en del av er snälla säger, att jag är minst lika pigg som "många" runt omkring er. Oavsett om de är trettiofem, L, tjugonio eller sexton. Så är det för oss alla, eller borde vara för oss alla, att känslorna borde få styra lite mer än gamla inrutade värderingar. Kör om du vill och det känns bra får bli budskapet. Kör så det ryker när du är stark och kör lite försiktigare när det är tungt. Jag lever mitt liv lite som en fartlek och trivs med det. På det sättet missar jag inget.



När vi ändå lägger en stund på tidstankar så måste jag berätta om dagens tidsresa. Jag har rensat min gamla telefon och det blev en kul tripp genom de senaste tre åren. Kul med alla bilder, loggfiler och konversationer som tankades över till datorn. En del att spara och njuta av och annat som förmodligen bör förstöras för att skydda rikets säkerhet. Haha! Naturligtvis inga överraskningar men en hel del hade halkat långt in på hårddisken och gav glada igenkännanden. Du vet - se dig inte om och fundera men lär dig av historien!



Kvällens träning blir nittio minuter cykel inomhus trots att jag talar allt mer om uteträning. Tanken är att jag när jag ändå är lite schleten i bumpan så passa på att skydda stortån. Spinning är ju lite mer skonsamt mot båda dessa småstrul. Om jag nu tar mig igenom det planerade så blir det bästa veckan sedan i början på april och det får mig att vilja krama er alla som följer mig. Nu börjar den bästa sommaren. Kliv på tåget och gör som jag - känn och gör.

lördag 25 maj 2013

Träningsplanering en lördagskväll.

Sommarens lopp är nu planerade. Det känns skönt att ha lite spikade datum och att kunna lägga en träningsplanering runt. Inga märkvärdigheter för dig som van löpare men för mig som blåbär känns det lagom. Trosa nio km i slutet av juni. Stockholm tio km i slutet på juli. Oxelösund en mil och Nyköping sju km i mitten av augusti. Och så om logistiken löser sig lite examen i form av tolv kilometer med femton hinder på Djurgården - Tough Viking - på Djurgården första helgen i september.

Tough Viking


Det sista där, utmaningen med militära (?) hinder på Djurgården har unga, pigga och raska löpargrannen - "Hej, det är jag, ska vi springa en stund?"- lurat mig till. "Smärta, eld, is och högspänning" är attribut som naturligtvis lockar smarta mig. Fick tipset under en av våra rundor och tände direkt. Ska bara se till att lösa logistiken eftersom jag var bokad på annat den helgen. Det var fria starttider under hela dagen så det måste bara gå. Vilket osökt för oss in på ett vettigt tema - planering. Träningsplanering.

Tuff Viking

Från att tidigare mest ha kört på med alla pass och annat som fanns har jag under våren försökt att selektera och se lite mer i perioder. Det har varit annorlunda men utvecklande. Den senaste periodens vilodagar har jag redan gnällt om, nu är jag igång igen. Mer tid men vettigare än tidigare och med en tanke. Loppens datum kommer nu gen mig en chans att försöka bli riktigt duktig och ha en ordentlig plan. All löpning ska enligt planen ge mig en snygg bumpa, något som jag saknat hela livet. Löpning i backe ska vara extra bra har jag hört så det är därför jag tycker att smärtan i "nedre delen av ländryggen" efter CrossNaturepasset i torsdags trots allt är bra. Kram för att du läser och ha en fortsatt bra kväll, en bra söndag eller en bra vadsomhelst.

fredag 24 maj 2013

Filminspelning, ny kärlek och offensivt självförsvar!

Samhället förfaller. Jag är glad att jag kan självförsvar och även lite offense. Jag vet hur man släcker bränder och jag kan akut omhändertagande. Dessutom kommer jag att vara skoningslös om något hotar mig eller något jag älskar. "Jag har slagits två gånger i mitt liv och en av gångerna var jag schysst och fick stryk", har en vän berättat. Själv har jag varit i slagsmål en gång och då fick jag stryk. Slutsats? Älta inte, lär dig och agera annorlunda nästa gång om den kommer. Det har du hört mig säga tidigare. Ständig utveckling eftersom stillastående är tillbakagång.

FASTER. STRONGER. By nature.
(Från vänster, Anna, kameran och Olle)
Igår vid femtiden ringde en kul träningsvän - Anna på CrossNature - och behövde folk till inspelning av "CN-vår" en av årstidsfilmerna om hennes träningskoncept. Eftersom jag gillar bra bättre än dåligt och har en startsträcka likt en nykär sextonåring så sa jag ja. Efter en halvtimmes roddande satt jag på E4N och fixade smink och hår. Nää, det gjorde jag ju inte, men du förstår läget. Full fart spar tid. Landade i Bromma med en kvart tillgodo och möttes av träningsvärme deluxe. Det är verkligen speciellt att träna i grupp ute. Hela gänget lyste upp när jag meddelade att det regnade bäver hela vägen upp till Kungens kurva och att vattnet stod decimeterdjupt på vägen. If it aint rainng it aint training, du vet.

Det där kan du inte uppleva inne.
Klicka för att titta på CrossNature Winter filmen.
Ett glatt gäng och efter tio minuter kände vi varandra. Det är så det funkar med bra folk som gör kul saker ihop. Konceptet är så mjukt, anpassningsbart och djävligt inspirerande att det bara funkar. Naturen gör dessutom underverk med oss som kanske är inne hela dagarna. Jag har tio nya kompisar som har stönat och svettas med mig. Iofs kommer jag inte ihåg namnen på all men deras leenden minns jag. Igår kväll log jag hela vägen hem! Det ska bli så kul att dra igång i Nyköping. Dessutom känns det att vi tog i. I alla fall jag och det lär väl synas i kameran..... inga fejkade leenden. Glömde helt att jag skulle le snyggt.

Ååååh, gumman....
Idag när jag i snart ett dygn pillat på, klappat och njutit av min nya kärlek så måste jag bara vräka ur mig ett jubel! Du motsvarar mina förväntningar fullt ut och jag vill bara lära mig mer om dig. Du har levererat allt jag hungrat efter och dessutom är du så snygg. Visst gav mina aktiviteter ihop med Desire(e) en hel del bra men du är fulländad och jag ser fram emot varje gång du kallar på min uppmärksamhet. Du är större och tydligare i allt. Spontant skulle jag säga att jag älskar dig, men det vore kanske inte rättvist så här tidigt. Vill inte sätta någon press på dig utan låter vårt förhållande utvecklas på ett lekfullt sätt.




torsdag 23 maj 2013

The final solution.

Det retar mig att jag för andra dagen i rad skriver om dräggen som kastar sten. Som hotar vår demokratiska process och som faktiskt hotar enskilda medborgare. I morgon, om nötterna tillåts fortsätta, kommer någon av dem att ta steget att bli mördare. Någon av dem kommer att kasta en sten som träffar en barnvagn med en tremånaders utan hjälm. En pappa kommer att ta upp sin blodiga dotter och skrika ut sin smärta.




Brandmän och poliser har hjälmar och tekniska möjligheter att skydda sig eller kan välja att inte ingripa för att rädda livet på den stenkastandes familj som riskerar att bli innebrända eftersom stenkastare nummer två lyckats sätta eld på lägenheten han bor i. Polisen är dessutom beväpnad och kommer snart att tvingas döda för att rädda liv. Brandmannen "Mattias Lassén" har skrivit på sin FB om sina tankar och glädjen över att få komma hem efter jobbet. 



Jag tänkte skriva om glädjen över min nya gula telefon eller hur skönt det var att springa igår. Men jag  känner mig för förbannad för att göra det. Idag hoppas jag att vi sätter in beväpnad militär, pansarbilar, vattenkanoner och lyfter bort idioterna en efter en. Levande eller döda. Det kommer aldrig att vara fel att eliminera en potentiell mördare i tid för att rädda ett oskyldigt liv. Tex en tremånaders på väg hem från dagis.



Skälet till att vi får en ökad brottslighet är ju att samhället inte drar tydliga gränser och inte slår tillbaka tillräckligt hårt. Det måste alltid kosta att välja att begå ett brott. Ja, det är ett aktivt val. Idag förefaller det mest tas hänsyn till brottslingen. Hörde på nyheterna att ministern vill minska arbetsgivares rätt att via belastningsregistret få reda på om man är på väg att anställa en fd mördare. För mig helt ofattbart.. Missförstå mig inte - jag vill att alla ska få sina chanser i mitt vackra Sverig, jag är beredd att lära och lyssna och kämpa. Jag tror nämligen big time på människors förmåga, så vi tar Nokian och träningen i kväll. Skaffa dig en bra dag. Kram för att du läser och tänker till.

onsdag 22 maj 2013

Nu är det fan nog!


Står här nyduschad, nystylad i mitt allt längre hår (!) och inte minst nydrucken. Ganska nyfin helt enkelt. Har sprungit fyra ganska raska i den härliga fuktigheten nu på morgonen och mår bara bra av det. Vill bara passa på att meddela att Conny hade namnsdag igår och att det passerade helt spårlöst.

Vad gör ni med mitt fina Sverige?


Förortsilskan irriterar mig. OK, ni har fått vår uppmärksamhet på ett fördjävla dumt sätt - vad vill ni? Det är nu dags att tala om det eftersom vi står helt förundrade och ser på medan ni förstör för er själva! Jag lovar att lyssna bara ni förklarar. "För mig till er ledare". Om inte lovar jag att göra vad jag kan för att militär och polis kväser era demokratifientliga aktiviteter. Hårt och en gång för alla.

Jag trivs i min lilla stad, och i min stora stad och överallt!

Pappa Fredrik säger på FB: "Vi har grupper av unga män som tror att man kan och bör med våld förändra samhället. Låt oss vara tydliga. Detta är inte okej. Vi kan inte låta våldet styra." 

Självklart är det rätt och jag ställer mig bakom till 100%. Använd gummikulor mot idioterna som förstör våra resurser! Man måste acceptera samhällets grundregler och acceptera varandra. Det gör inte den här pöbeln. Vi lever i Sverige, vi är svenskar och jag vill att alla ska vara här. Men följ då våra regler annars kan du dra härifrån oavsett din etnicitet, hudfärg, hårfärg, bilmärke, sexuell läggning eller modell på kalsongerna.

Tydlighet behövs i samhället.


Därför måste vi skapa en situation där utanförskapet och sysslolösheten försvinner. De måste ha något att göra! Vägen till harmoni är lyhördhet för individens önskan, frihet i att välja utbildning och yrkeskarriär samt ett mycket enklare sätt för människor att driva företag och kanske tom deltidsarbeta. Släpp företagandet fritt men sluta samtidigt med att dalta med folk som inte tar sitt samhällsansvar eller väljer att stå utanför lagen.

Lyssna på mina svettiga ögon: "Nu är det fan nog!"


"One strike and you are out", gäller i min värld. Dessutom har jag svårt att identifiera mig med mitt andranamn så det gör inget att du missade.

tisdag 21 maj 2013

Peptalk!

Mina tankar i sammanfattning en tisdagsmorgon med bra drag i luften. Inte för att du bad om dem. Nej, utan för att jag skriver dem. Livet Deluxe. Och på tal om det så vet ni väl att "tvåfald är oftast bättre än enfald", men det beror ju på om det är en bra tvåfald. Och det är faktiskt inte så enkelt som några tror. Tvärtom ibland - men jag hatar ju enkla lösningar så jag får väl skylla mig själv. Liten kluven morgonfilosofi fast du hänger nog med. Eller inte. Dagens ämne är i alla fall pepp. Pepp på dig!



Det finns några därute som tycker att jag har fel, är fel, eller kanske talar fel. Hur som så kör jag mitt race. En stadig fot i LCHF-träsket och en annan i det sunda förnuftet. Ge mig tid så ska vinner jag. Jag mår bättre och ett kilo hit eller dit är fullständigt ointressant. Jag skulle aldrig säga att din taktik är fel, jag stöttar dig i dina beslut och älskar att se dig göra resultat bredvid mig. Ett lag måste alltid bestå av mer än en en spelare. Du och jag till exempel. Igår mötte jag nya okända lagkompisar på gymmet och det var kul som alltid.



Ibland när jag känner mig låg och tycker att det går sakta så tänker jag på milstolpar. Till exempel femton centimeter livrem och fem nya hål. Eller att jag faktiskt själv är rätt nöjd med axlarna. Jag är ett stort seriöst barn som leker livet och det smittar, jag vet. Blir du lockad att följa med är du välkommen. Jag har insett att livet ska levas och att det faktiskt finns några därute som har fattat. Det ger bra pepp.



Igår så fick jag till en träningskväll som kändes. Provade "Soma Move" på Sunlight som är en träning med kroppen som belastning - vilket jag älskar - och lite inslag av yoga/qi-gong- och jag svettades som en gris på spettet. Det var jättehärligt och ju mer strikt du var i rörelsen desto djävligare blev det. Perfekt. Väl hemma så blev det lite brutalstyrka och sedan fortsatt mek med dekorationer i bohålan. Bland annat så har jag nu fått bort all "jul-snö" i fönstren. I maj! Dessutom är vinylskivor ju kult. Livet ska vara kul. Kom ihåg att leva hela det ända ut bara! Annars blir du grå och liten. Och då kan folk snubbla på dig. Kram för att du läser och förstår. Skickar en påse pepp som du kan ta med och ha nytta av under dagen!






måndag 20 maj 2013

Grundämnen ur fas?

Det är naturligtvis helt åt helevete att svina och bränna som mobben i Husby gjort i natt. Har ingen aning om varför och kan inte spekulera. Däremot gav frukostens nyhetstittande - ganska ovanligt att jag ser TV överhuvudtaget - ett par goa garv som här redovisas.

Repslagaregatan, Nyköping. Tredje gånger på femhundra
meter som bussdj. stannar för cyklister. Miljöbra...?


Den unga Åsa som rapporterade från Husbykravallerna försökte fylla sina sekunder med diverse floskler. Värst var avslutningen när hon förklarade varför de boende inte fick gå in i det utbrända garaget. "Det kan finnas farliga gasvätskor därinne....". Jäpp, så är det nog. Missat kemilektionen, Åsa Dixon?

Hallåmannen i ABC drog nyheten om bostadskön och det var väl mera ett syftningsfel. Men ändå lika kul. "Bostadsförmedlingen räknar med att färre lediga lägenheter kommer in under året..." Vilken tur då! Det kan bli ganska trångt annars.

Och så ett citat från förbundskapten Mårts; "Jag har inte sett eller hört något under turneringen, så det är nog mest ni som står utanför som vet...". Wow, snacka om fokus och att gå in i boxen. Fast han har säkert rätt, det blev ju guld.

Trappmys i ösregn.

Yours truly är farligt taggtrådspigg och ser fram emot en brottarmåndag med varningstext att läsa före förtäring. Energin som skapades under gårdagens urladdning finns kvar. Och så har jag redan skrattat tre gånger enligt ovan. Ducka, jag har varnat dig.

söndag 19 maj 2013

Nu är det bara mentalt.... :-)

Efter tre veckor med vilodagar, halva vilodagar och vilodagar med aktivitet så har jag ett resultat. Smärta och  irritation. Kvalificerat obra i min värld. Jag har under tiden deltagit i en test av "Resorb Sport" som återhämtningsdryck men det enda som varit skillnad mot det vanliga är ont, gnäll och ett jobbigt munsår. Det behöver iofs inte bero enbart på Resorben. Jag har ju även ätit piller mot kryptoniten i två veckor snart. Hur som så klev jag gnällig in på cykelpasset idag.



Det sjuka är att jag möttes av en oväntad reaktion. Folk nickade lite försiktigt men det var fan inte som vanigt i salen. Mina vanligtvis glada och spralliga kompisar var låga, nickade sina hej lite försiktigt och efteråt sa en av killarna, gubbarna, i omklädningsrummet att jag hade verkat så annorlunda i början på passet. Herregud, vilken sordin jag måste sett ut som..


Dessutom har de helt rätt, jag tänkte gå efter fem minuter när inget stämde. Men så plötsligt blev jag förbannad på allt och alla och det är bra. Jag mötte ledarens blick - svårt att inte ryckas med av det energiknippet - och började leta batterier. Fick ihop löntagarfonder, Assyriskas straff, kryptoniten, busschaufförer som stoppar en hel gata när de stannar för cyklister (Zebra-lagen måste väl vara det sämsta för miljön?), motvind, dragspel, homofober och rasister, ja gud vet allt. Jag lyckades tom hitta tändvätska i bästastevändagen - fast den var ju av helt positiv sort.



Jag fick ihop så mycket energi som jag skickade från min grå skrynkla ner till bäckenet där den delades fifty-fifty på höger och vänster motor. Jag såg texten "du är så stark Patrik" rulla framför ögonen resten av passet. Tog i så pass att gluteerna, piriformis, iliotibialis och muskulus gnuttignutti - dvs hela paketet - försiktigt undrade om jag menade allvar? "Ja", sa jag och så är det och så förblir det. Inget mer gnäll. Dessutom har jag inte ont i kroppen längre, så nu kör vi!



Kallfront. Varmfront.

"Se dig aldrig om och ånga inte. Tag dock lärdom och utvecklas". Du har detta fullständigt klart för dig? Hoppas jag.

Många hål i osten idag.

Igår drog en kallfront från förr in på Baker str och jag vann den matchen med mitt trevliga "Hallå, där - kul att se dig." Min kross var så klar att det inte ens var frågan om kamp. Skillnaderna i problemhantering är så uppenbara att jag måste ta upp dem här. Ärendet kan sammanfattas i mitt eviga mantra att "om man talar om saker så kan man lösa dem" och "ta med dig händelser och utvecklas men älta fan inte". Dessutom var det ett skapat problem som var så banalt så tydligare stämpel på spilld energi finns inte. Små människor ska alltid få nya chanser att utvecklas och jag kan inte stava till låångsinntheet så välkommen till den stora världen där jag bor..

"Men ta och väx upp lilla vän..."


Igår drog även en varmfront från förr in på Baker str och i den matchen fanns två vinnare.Snacka om dubbelkross. Precis som vi alltid löst problem genom att ta upp dem på ytan så fixade vi gårdagens ärende. som inte var ett problem utan en fråga om logistik. Dryckeslogistik. Så skönt med positiva människor som lyser upp världen och vill framåt. "Kan du fixa...? - Självklart!" Så gör man.

Ni där borta..... jajjamensan. fattas bara!

Lite mer gnäll ändå och den här gången från mig. Jag måste hoppa löpningen idag med eftersom min stortåled valt att vara svullen igen. Känns ju fint så här dagen efter att träningskompisen sprungit Göteborg runt. Jag är inte alls avundsjuk. Not. Men jag ska kröka ihop den där djefla spinningcykeln i kväll....... Med lite tur så blir det dessutom styrka med dottern och kanske en liten promenad? Se nu till att glittra lite extra får alla små därute! Kram för att du läser och vill!

fredag 17 maj 2013

Varför vi stannar kvar...

Arton grader och vindstilla. Bara en halvmåne och en mås som skymmer himlen. Har just avslutat en sen middag på LCHF-pizza med dotter och hennes kompis. Kompisen ska sova över så nu är babesen på promenad för att hämta gästens tandborste. Efter att ha diskat undan så tog jag datorn och ett glas återhämtningsdryck, Zinfandel den här gången, med mig ut i trädgården. Plötsligt kommer jag ihåg varför vi svenskar och andra som bor här i mitt Sverige faktiskt övervintrar och inte emigrerar till Finland . Sommaren. Den är bäst här.



Det blev bara lite styrka hemma som andra pass för dagen. I och för sig kan man köra slut på sig med bara kroppen som belastning på ett härligt sätt. Burpees, situpsvarianter, kaninskutt och lite specialträning på roliga armhävningar, med handklapp och enhandsknöl,  gav en rolig halvtimme på eftermiddagen. Är sjukt nöjd med att det faktiskt känns bättre - "känns mindre" - efter varje pass med rörlighet. Mitt mål för morgondagen blir ett hyfsat långt löppass i solen. Fast just nu njuter jag bara och sänder mina tankar till alla vänner som lyckligt nog ser fram emot en bra tur över älven i morgon. Enjoy! I morgon ska jag stretcha till en hockeymatch!


Nu saatana ska vi pela håkki....

Som en del av er vet och andra räknat ut så gillar jag idrott.....



Jag har en god relation till vår östra landsända eller om man så vill vårt exotiska grannland i öster. Salig mor polade med en finsk kille i flera år så resor till nästan Sovjetunionen stod på schemat flera gånger om året när jag var liten. Jag har i företagen ett flertal leverantörer av produkter som är ifrån Finland så jag är varje år i Finland. Jag känner - som all svenskar - en del hel-, halv eller kvartsfinnar. Samt känner till några hel-, halv eller kvartsfulla knivbeväpnade finnar i säckiga jeans. För vi vet ju att det är den sanna bilden. Även om det helt naturligt blir extra kul att slå ut Finland ur håkki-VM så är det inte motståndet utan sporten det handlar om idag.




Mitt förhållande till Ishockey är komplicerat.... Sporten har alla förutsättningar att lyckas, snabb förflyttning mha skridskorna, begränsad yta som ger ett inbyggt kampmoment och en hanterbar boll. Och så ett schysst tillhygge, ungefär som i golf och innebandy. Meeeen, jag brukar bli så besviken. Jag kan tänka mig att följa varrje sport där Sverige, mina barn, grannens barn eller du spelar match. Ja, helt enkelt om det finns en koppling som engagerar mig. Jag skulle tom följa med på din syjunta om du vill för att du är min vän. Ingen av min nära vänner spelar hockey och knappt några barn jag umgås med heller. Kopplingen saknas. Utom i VM - då borde jag få alla horn att stå upp. Och det får jag varje gång och blir lika besviken varje gång. De åker ju bara och slår varandra eller i håller i varandra och bromsar. Hoppas det bli annorlunda nu.



Tjugotvå grader ute nu på förmiddagen och sommar på ingång och jag har tröttnat på halva vilodagar och att halta och ha ont överallt. Fötter, armar och axlar. Nu börjar jag träna ordentligt igen så blir det säkert ordning på det hela. Kroppen är gjord för aktivitet. Sprang tre och en halv i morse och det var bara så skönt att komma loss men just då hade jag inte mental tid för mer. Det får bli några längre pass i helgen. Jag har också tagit ett beslut att minska på medicinering för småskavanker som tår och annat. Samt att försöka lära mig lite om att välja rätt skor. Javisst - även jag kan utvecklas. Kram för att du följer och läser.




torsdag 16 maj 2013

Att vara perfekt!

" - Patrik, du är perfekt!"
" - Tack, det är du med!".
Det är så det ska fungera. Jag är perfekt och jag vill vara det i allt jag är och gör.



Det finns säkert någon därute som har en annan åsikt om mina egenskaper. Någon som irriterar sig på min alltid så positiva ton, att jag alltid verkar må bra och ha kul och att jag alltid orkar träna. Det kan jag ta och hantera. Du får vara missnöjd eller besviken på hur jag är. Det kommer jag inte, vill inte och ska inte ändra på. Det är mina egenskaper och vad som gör mig till mig. Den du säkert gillar i grund om botten.



Det finns säkert någon därute som har en annan åsikt om vad jag gör. Någon som irriterar sig på hur jag i positiva ordalag uttalar mig, hur jag berättar och lever som om jag alltid mår bra. Samt att jag alltid sprider det positiva budskapet i att leva öppet och att träna mycket. Det kan jag ta och hantera. Du får vara missnöjd eller besviken på vad jag gör. Det kommer jag inte, vill inte och ska inte ändra på om det inte är så att jag har fel. Det är mitt sätt och vad som gör mig till den mig. Den som du gillar i grund och botten.



En viktig sak dock - om du är missnöjd eller besviken så måste du berätta det för mig. Jag uppskattar det och det är det enda som kan få mig att utvecklas. Kom ihåg det. Det gäller för övrigt i alla relationer. Inte bra med mig. Kram från ett soligt Älvsjö!








onsdag 15 maj 2013

Men Nina? Frågan är om det är regeringens fel...?

"Jag tycker att regeringen borde göra mer för att skaffa fler jobb. Jobben räcker inte åt alla", hörde jag arbetssökande "Nina" säga i lokalradions nyheter på väg hem från ännu ett utbildningsjobb. Vad Nina hade för utbildning eller unika kunskaper som marknaden inte frågade efter framgick inte. Inte heller vad hon sökte för arbete och det spelar inte någon roll. Nina har fel. Ingen ska skapa några jobb för att just skapa några jobb. Att ha ett jobb är ingen mänsklig rättighet. Om du kan något som någon behöver så kan du utföra det arbetet. "Jobba". Inte annars. Och det ansvaret är ditt eget, Nina.



Att utföra ett arbete är att utföra en prestation fullt jämförlig med en idrottsdito. Du lägger upp vad du ska göra, tränar dig och till slut så är det dags för match. Omräknat till Ninas värld så scannar man vad arbetsmarknaden kan behöva i framtiden, utbildar sig och via de betyg och uppsatser man refererar till så blir man bedömd och får njuta. Det är så det fungerar och måste fungera. Inga skapade jobb kan någonsin föravårt vackra land framåt. Eftersom den globala ekonomin kommer att kollapsa i ett sådant system.



Själv har jag en unik kunskap som marknaden efterfrågar, jag tränar kontinuerligt på att bli bättre och har match ett par dagar i veckorna på olika arenor runt om i världen. När jag inte har match så ägnar jag dagarna mest åt att planera och förbereda nästa matchtillfälle. Jag lever ofta gott och har mycket fritid ibland när jag verkligen hinner umgås med mina vänner och andra ibland så har jag ingen fritid alls utan lever här och där och på resande fot i hundrasextio. Det har hänt att jag vaknat på ett hotell och inte varit helt säker på vad staden heter. Det är världens bästa jobb och sker helt utan att Fredrik eller Anders behöver lägga sig i.



Idag har jag vilodag från träningen och det blev en morgonsolskenspromenad på tvåochenhalv kilometer i underbar klassisk bruksmiljö med stolta svenska industritraditioner. Om Nina gör rätt val kan hon också ha det så i en snar framtid. Kram för att du läser!


tisdag 14 maj 2013

Det har redan börjat sluta regna!

Det regnar ju! Jaha, och? Din attityd och inställning avgör precis allt. Idag talar vi om hur du blir en vinnare när det handlar om idrott, väder, jobb och relationer.

Bli en vinnare du med!

Din inställning till uppgiften påverkar hur du kommer att lyckas. Jag ser massor med hopkrupna människor som förbannar regnet utanför mitt fönster här på Baker str. just nu. Fel, fel, fel. Vill du förlora och bränna en massa energi på att vara neg så är det ju iofs rätt sätt. Sträck på dig istället och var stark och visa att du minsann inte påverkas av lite vatten. Solen sken igår och det kommer den att göra i eftermiddag med! Vinnare har roligare än förlorare. Utgår jag ifrån eftersom jag själv har så svårt att sätta mig i den förlorande rollen.

"Kom loss katten - det svänger ju...!"

Min egen inställning är att när de första dropparna faller så har det redan börjat sluta regna. Javisst, svårare än så är det inte. När det är femtio mil kvar till kunden så är resan på väg att ta slut. När den du älskar säger "nej inte idag" så vet du att det är riktigt nära. Allt handlar om din attityd och inställning. I varje situation har du ett val och som du förstår så tycker jag att du ska välja rätt i stället för fel. " - Yes, he scores - he´s an outstanding genius!".  Tackar för det.

Mina kompisar visar attityder. Välj själv!



OK, jag kanske är lite speciell men lagom mycket mental träning i (ännu) yngre år har satt sina spår och det finns inget som jag inte törs ta tag i. Och det finns förmodligen ingenting som jag inte tror att jag kan vinna. Det finns några "missions potentially impossible" i mitt liv men bara potentiellt. Det finns inga nederlag men det finns lärdomar att plocka med sig på vägen mot nya segrar. Till dig som just funderar på att säga "nej" så jag hör det vill jag bara lämna en passning. Gör inte det. Och ett tips på vägen - rätt utrustning är allt - paraply, stövlar och regnställ gör vägen mot solen behagligare. Vi ses igen - på en plats där solen alltid skiner!