Ska vi måla lite då?

Nu har du haft några dagar på dig att fundera. Om du inte har satt ner de punkter du vill förändar eller utveckla på papper så gör det nu. Jag visslar lite under tiden...


... bra. När du nu har skrivit ner "halvmara-mindre bukfett-och sluta äta socker" så gäller det gäller det att tänka till om när och hur du ska nå målen. Halvmara på två timmar augusti nästa år, 5 cm mindre bukfett till midsommar och sluta äta rent socker på måndag. Jag tar mina mål som exempel som du märker. Det första är alltså att hitta en vettig tid för att nå slutmålet samt bestämma "storleken" på det - om du vill ha ett siffermässigt mätbart mål. Jag föredrar mätbara mål just eftersom det går att opartiskt se var man är och om man nått fram.

För att lättare kunna följa sin utveckling och för att göra det roligare - det är ju kul att klara av något och ge sig en klapp på axeln - så ska du sedan hitta delmål. Vi tar mina välkända löpmål som exempel. Nu i början på sommaren ska jag vänja kroppen att orka springa ungefär en timme i sträck utan att stanna och vila. Inget krav på distans. I augusti ska jag kunna springa milen på en timme samt klara av att springa i två timmar i sträck utan krav på distans. Det är klara och mätbara delmål. Dessutom ska naturligtvis både slutmål och delmålen vara uppnåeliga. Annars blir världen rätt full av tappade sugar...

Du har lappen med dina uppgifter? Bra, formulera mätbara, uppnåeliga slutmål och skriv dit en tidpunkt. Dela sedan in resan i lagom långa och många delsträckor. Du får några dagar på dig så tar vi upp fortsättningen - att komma igång - under helgen.

Kom ihåg --> det är du som bestämmer hur du ska må!

"Pallar du en rejäl backe?", sa Glenn.

Du som följer med mig vet ju att jag tycker mål är otroligt viktigt. Du vet nog att mitt löparmål - långsiktigt - är 20097,5 m på två timmar nästa år. Du vet också att mitt medellånga mål är att i slutet på den här sommaren orka springa två timmar i sträck, utan egentligt krav på sträcka. Och att mitt korta mål är att hålla på i en timme just nu och i morgon.

Med den vetskapen i bagaget så är följande lättare att förstå. Det hjälper också att du vet att jag är för dum för att ducka och att det faktiskt inte finns några "stupid bets". Allt tål att utmanas, livet vore torftigt annars.

På ett kundbesök idag kom vi att prata lite träning och Glenn gav mig ett lokalt tips på en fin skog - eller kanske en höjd - att springa i. Eller på heter det ju om ett berg. "Västerberget", sa han "men du ska veta att det är en bra backe i början". "Pallar du det?", undrade han. "Jag ska nog försöka iaf", sa jag och inombords var jag lika säker som sossarna var att vinna valen på sextio- och sjuttiotalen. 

Det gick fint att jogga de knappa tre kilometrarna till "höjden" som såg rätt respektingivande ut. Mördarbacken på Hållet är en mild bris i jämförelse. From nu kommer jag att gå på händer uppför den. På 800 meter var höjdskillnaden 101 meter. Uppförs....Söte Börje, det gick ju int´att springa! Och det var sant som han sa, det stod baske mig en stol högst upp där utsikten var som bäst. Göteborg....

Jag satte mig inte utan jag tog fem och stretchade och spanade mot Danmark. Efter den starten var det upp och ner, raviner och skogssjöar. Helt enkelt en underbar liten höjd att idrotta på. 

Krampen i häcken som kom efter tre kilometer hängde i sista åtta. Slut som en gnu men glad landade jag årets andra mil. Totalt 11, 2 och årets längsta i årets bästa väder.  


Man ska inte ge sig.

(Glenn heter egentligen något annat...)

SF-dieten. Den tunna, rätta linjen.

Jag provade LCHF eftersom det funkade på Ferry men tröttnade snart. Däremot så tror jag stenhårt på LC-delen, så jag hoppar fortfarande (oftast) ris, pasta och potatis. Samt annat med socker i. Kött, fisk och fågel samt rejält med ovanjordsgrönsaker. Jag älskar grönsaker så det funkar. Jag har skapat det som för mig blir SF-dieten, dvs ät vad du vill men men ha gärna ett mål och försök ta bort sockret.

Det viktiga i min SF är att du inte ska ta in mer än du gör av med om du inte vill gå upp i vikt. Äter du en frukt, en bulle eller dricker ett glad juice - dvs socker - så får du faktiskt ta bort motsvarande energimängd på tallriken. Dvs skippa pastan om du vill äta bullen. Men ät inte bullen varje dag. Jag själv som egentligen inte vill gå ner i vikt - väger 80 - men har några kilo fett på magen som jag vill byta ut ligger på ett negativt kaloriintag och försöker få mest energi från protein och fett. Mitt mål är att omfördela 1/2 - 1 kg fett i veckan och det är tufft.

Ibland äter jag för lite och det går bra om jag inte ska träna hårt. 

Idag åt jag för lite och det blev inte bra. Jag kom hem vid sju och skulle jobba och sedan springa en timme. Dvs jag kunde inte äta kvällsmat innan och tydligen var lunchen slut. Efter knappa tre kilometer så kände jag mig snurrig och  orkeslös. Det var bara att vända hem och göra om och göra rätt i morgon istället.

Greppa passningen!

Jag är inte på träningsläger men i regnet i backarna ner mot Göteborg bestämde jag mig för att den här hotellveckan ska jag baske mig köra på. Såg redan i Jönköping att Göteborg skulle bjuda på Göteborgsväder. Men faktiskt så slutade det att regna när jag svängde av E6:an och in mot Åbytravet. Incheckning och obligatorisk kissning efter knappa fyra timmar i bil gick fort.

Sen var det bara ut. Hög luftfuktighet och kanske 17-18 grader och solen sken fint på undersidan av molnen. Jag lät slumpen och känslan styra min väg och satte som mål att hålla på knappa timmen. Det blev lite freestyle med skog, miljonprogramsområden och villakvarter. Jag kom in på "målrakan" lite tidigt - efter sju kilometer - och brände därför mitt sista i en spurt på femhundra meter. Inte något för idrottsmagasinet kanske men så skönt och jag sträckte ut både stark och glad.

Jag ska verkligen greppa passen och använda den här veckan. Att bara göra är så skönt, speciellt när man har gjort. Tycker inte du det med?

TRX = Tyrannosaurus Rex?

Milde himmel. Fortfarande lätt imponerad (= har träningsverk i låren) av de för mig långa löpningarna tidigare i veckan så skulle jag ta det lugnt igår. Det blev en skön spontanjogg på förmiddagen och så en timmes styrka mitt på dagen. Jag är i ganska bra form men man kan säga att jag är bättre utvecklad i bålen än på andra ställen. Har du sett mig i linne på gymmet så vet du vad jag menar. "Men har killen inga biceps eller axlar...?"

Måltänk: Bli bredare upptill! Det borde ju dessutom ha en positiv inverkan på hur midjan uppfattas. 

Kort sagt så ligger mitt fokus i styrkan för den kommande perioden på överkropp. Jag vet att det är väldigt kort tid till "beach 2012" men det kan ju aldrig vara för sent. Om inte annat så kan jag väl träna ute i solen.

Sunlight - mitt gym - har precis byggt om och det har kommit till ett behagligt rum för funktionell styrka. När jag kom (lite sen) så stod min träningskompis redan på balansplattan och jobbade med sitt knä. Kul att det finns folk som kan få enbensknäböj och "indianen" att se graciösa ut på en dylik. Där kommer ytterligare ett mål som ett brev på posten. Inte bara att överleva övningarna utan att göra det med stil.

Jag fick syn på TRX-banden som jag hört mycket om och eftersom jag älskar den effekt bollträningens obalans har på små djupa muskler så misstänkte jag att det där måste vara lika svårt, dvs lika bra. Som ett barn med nya leksaker gav jag mig in i leken - jag älskar att leka - och ivrigt påhejad av gymmets ledande slavdrivare, min träningskompis och ytterligare en tränande så testade jag friskt i en halvtimme. Man kan göra de mest fascinerande saker med en sån där. Och att träna i obalans med kroppen som belastning är ju perfekt. 

Mitt träningstips är att du testar TRX! Kompisen - hon med balansen - berättade att hon har en uppsättning som hon, och nu citerar jag ordgrant; "brukar slänga över en gren ute vid stugan". Bara så där lite nonchalant. Men det kanske vore en helt lysande ide'. Träna ute i solen med hjälp av ett par remmar i sommar?

Effekten av min halvtimme igår med häng- och slängövningar, planka, armhävningar och in- och utrullningar är  en skön träningsvärk i rygg, axlar och triceps. Alltså precis där jag vill ha den. Det känns som om jag gått åtta ronder med en dinosaurie. Och det var väl så de hette?

Man får lägga ihop.

Man kanske tom ska lägga ihop. I vår - din och min gemensamma - strävan att uppnå ett bra liv ska inte vardagsmotionen underskattas. Varje litet steg åt rätt håll är ett bra steg. Fundera en stund över vad du idag gör som egentligen är motion. Eller snarare vad du kan ändra för att få ut mer motion. 


Jag skulle kunna komma med en massa bra pekpinnar som att cykla till jobbet eller butiken mm - men det gör jag inte. Jag utmanar dig istället att tänka själv och göra. Jag vet att mina turer till affären ger mig ungefär två extra cykelmil varje vecka. Lågintensiv träning men ändå ytterligare en term i den stora additionen. Vi kollar nästa helg vad du själv hittat under veckan.


Man ska alltså fånga tillfället innan det försvinner. Under en konversation i morse med en polare kom vi fram till att vi skulle kunna fortsätta prata om ditt samtidigt som vi tränade. Det blev en skön halvmil i behagligt prattempo. Ett rent underhållspass för att pumpa runt lite liv i stela muskler och en bra social stund. Man skulle kunna säga att det var ganska effektivt dessutom.

Igår kväll började vi tala om mål - har du satt dig ner och funderat? Bra. Vi hörs igen.

Mål - grunden för alla resultat

Har du ett mål med din träning, ditt arbete eller din vardag? Det har jag. Eller hänger bara du med i vad som händer och anpassar dig? Förhoppningsvis frågar du dig nu inte; "vad kan jag påverka?" Om du gör det så är du illa ute eftersom du har accepterat att sitta med samma manöverutrymme som en biljardboll. Jag vill att du i så fall släpper det genast och hänger med på resan.


Vi kommer att komma tillbaka till mål och delmål många gånger. Helt enkelt eftersom det är så centralt för att prestera. Genom att arbeta med mål skapar du frihet - tvärt emot vad man kan tro. Det är först när du är klar över vart du vill resa som du kan hantera utomstående händelser. Fundera ett tag över vad du vill, vem du vill vara och vart du vill nå. Först när du har den bilden klar tycker jag att du är redo för att göra något. Något överhuvudtaget egentligen. Jag vill att du ska ta kontroll över ditt liv och naturligtvis din träning.


Fundera över vad du vill uppnå, hur du vill må och vad du vill göra. Skriv ner det och se till att ha det dokumentet väldigt lätttillgängligt. Titta gärna på det varje dag, inför varje träning - om du nu tränar - eller varje morgon innan du går till jobbet. Ju oftare du går igenom dina mål desto bättre.


Jag har personliga mål, i form av idrottsliga och fysiska. Jag har mer vardagliga mål i form av saker som jag vill fixa till hemma. Jag har faktiskt tom ett mål om hur jag vill må och med vilken typ av person jag kommer att uppnå det med.


Om du lovar att fundera och om ett tag ha några mål klara ska jag ge dig några av mina. Låt oss börja med idrotten. Jag har ett mål om hur min kropp ska vara konfigurerad, inte vad jag ska väga utan hur stor jag ska vara, eller hur min midja ska vara och vad jag ska orka utföra. Ta löpningen till exempel. Jag ska nästa år springa ett halvmaraton på under två timmar. Det är därför jag i sommar ska kunna springa en eller hellre två timmar i sträck utan att stanna. Genom att ta bort kravet på hur långt jag hinner på den tiden försöker jag nu springa längre och längre tid. Jag förenklar alltså målet och delar upp det. Över tid kommer jag att förändra vad och hur jag gör och då kommer jag också att nå fram resultatmässigt.


Jag vet alltså hur stor jag ska vara, hur stark jag ska vara, hur långt jag ska kunna springa och jag vet vem jag vill ha som partner, kanske inte på individnivå men vilken typ av person. Allt detta ger mig en oerhörd trygghet i tillvaron och gör att jag i varje situation kan utnyttja de händelser och förhållanden som erbjuds för att på bästa sätt leda mig mot målet.


Sätt dig ner och sätt dina mål. Allt blir så mycket enklare då. Vi fortsätter i morgon.

Drömmilen!

Igår fick jag för mig att det var dags att spräcka en gräns - 10 km. Det var ju bara mitt tredje löppass ute i år och dessutom redan dagen efter mitt dittills längsta. Men saknar man hjärna så går allt. Dessutom var det inte planerat.


I strålande kvällssol, om än lite kyliga vindar, drog jag över Hållet och vidare på "Bäverrundan" mot Harg. Stigarna på Hållet och längs ån är underbara för både MTB och löpning. När jag hukande tog mig under E4-bron på vägen tillbaka - efter knappa sex kilometer - kände jag att jag skulle satsa på tio. Så istället för att lunka hemåt så styrde jag upp mot Brandkärr och sprang ner mot Stockholmsvägen och försäkringskassan. Där mötte jag en riktigt läcker front som kom in från havet och när solen låg på den trodde man nästan att den ville kasta sig över mig och staden. Hur mäktigt det än var så vände jag den ryggen och snirklade ihop de sista kilometerna runt ån och Folkungavallen. På riktiga timmerstockar svängde jag in på Bagaregatans sista hundra meter. Min inre bild såg ett helt annat upplopp och det var njutbart enkelt att ta de sista stegen.

Att det tog en timme och tio minuter att lufsa en mil - något som vanligt folk gör på femtio minuter - bryr jag mig föga om. På något skönt sätt känns det bra att jag redan så här tidigt spräckt gränsen. 


Det här för oss in på målsättningar och tider - något som jag tänker ta upp med dig nästa gång vi ses. Nu dags för en lunchtimme på Sunlight.

Premiär och avsiktsförklaring

Jag vill att du ska må bra. 


Min bakgrund från idrottsvärlden präglar det mesta jag gör och har naturligtvis format mig till den jag är. Jag har tävlat i innebandy, fotboll, hockey och bandy. Jag har motionerat innebandy, fotboll, orientering och löpning. Jag har utbildat mig till tränare och domare i innebandy och tränat både damer och herrar. Jag har dömt innebandy på tävlingsnivå samt en handfull fotbollsmatcher som glad amatör. Jag har utbildat mig till massör och arbetat med idrottsskador och dåliga ryggar under nästan tio års tid. Jag har arbetat som obehörig idrottslärare från lågstadium till idrottsgymnasium. Jag har arbetat som lärare med ämnen som rör allt från ledarskap till idrottshistoria. Jag har bara haft partners som varit idrottare, tävlande eller motionärer. 

Och så slutade jag med alltihopa - inte partnern i och för sig - och blev fet, lat och fick en hjärnblödning eftersom mitt blodtryck var helt åt skogen högt. Naturligtvis.


****

Idag är jag igång igen och lever och tränar som den tjugoåring jag är. Jag har två riktigt tuffa träningsår bakom mig sedan den dagen jag bestämde mig. Fast det har också givit resultat. Många stör sig på mig och min energi och det är bra. Andra stöttar eller hejar på och det är bra. Några har sagt att "det skulle vara roligt att läsa om din träning" och en god vän från gymmet har tom bett mig att inspirera via en blogg. Återigen andra har sagt att det redan finns 378 000 bloggar om man googlar "träning och blogg". Det var faktiskt den senare kommentaren som fick mig att bestämma mig.

Här är vi nu. Jag kommer att skriva om kost och träning i allmänhet. Jag kommer att försöka beskriva olika vägar, tekniker samt anläggningar och utrustning. Jag kommer att tala mycket om mål som är absolut nödvändigt för att lyckas. Förhoppningsvis kommer jag att få dig att orka jobba mot dina mål. Du kommer att få följa min väg mot mina, både korta och långa.

I min kaxiga meritlista ovan glömde jag att nämna att jag under snart tjugo års tid jobbat som frilansare inom text och foto. Huvudinriktning har naturligtvis varit idrott.

Gå nu ut och gör något vettigt så fortsätter vi ikväll.

Jag vill att du ska må bra!