Köp lite aktier - det är höst!

Och vad jag menar med det är att Svensk industri nu är på gång efter sommartorkan. Javisst! Jag - och mina kollegor naturligtvis - har ju börjat höstsäsongen och vår mission är att rädda svensk industri från farorna med statisk elektricitet. Körde en öppen kurs i Borås i onsdags och det var ruskigt bra folk med. Av flera skäl, varav det ena är barnsligt, var det extra roligt att vara i Sveriges regnigaste stad ett par dagar. Har just avslutat första veckan med "World tour" och det kommer att bli en hektisk och spännande höst med mycket kul i företagen.

Ingenjörer har roligare. Vi är lekfulla, ganska duktiga,
använder gärna leksaker och bangar inte för nya grepp...

Sitter med en uppäten Sushi och andra glaset återhämtningsdryck. Vit. Om du kommer ihåg så testade jag vilodagar under april-maj och tyckte det kändes konstigt. Fick ett tips att man kanske istället skulle ta en fyra-fem dagar som en återhämtningsvecka för att verkligen komma ner. Jag har inte tränat sedan i måndags och Gundes "my legs are spritting" gäller verkligen. Tur att jag är ensam med tanke på vilken energi jag känner.

Starta lite musik så fattar du hur pigg jag är....

Jag är absolut inte som alla andra. Jag är mig själv.

Att min kropp är van vid rörelse känner jag och jag har iofs förmånen att alltid kunna köpa och äta bra mat, men lite kolhydrater har jag unnat mig under veckan och jag tycker att det känns väldigt mycket att jag varit inaktiv så länge. Kanske inbillning men det skiter jag i. Har viljan att återta kontrollen och kommer att göra det under en intensiv helg. Vill du hänga med så blir jag glad. Två är fyra gånger roligare än ensam. Jag är glad för att just DU hänger på och läser och utvecklar världen ihop med mig. Vi är bäst!

Vännen, det här kan vara dina viktigaste arton minuter!

Den här dagen har börjat bra. Är på World Tour i jobbet den här veckan. En av fördelarna med mitt jobb är att det ofta blir World Tour. Borås. Hissen på Hotell Jazz är glädjande nyrenoverad och man kan välja musik. Valde "rock" och fick "Love in an elevator" och väntade förväntansfullt på att någon nytränad i linne skulle kliva in. Inte då. Får åka mer hiss i kväll....

Inte ens någon av brandkillarna som
är på kurs klev in..... Nya tag ikväll!

För ett par dagar sedan spreds den här videon med en massa basfakta om socker och hur vi fungerar. Den ger mig rätt i mna tankar om giftiga kolhydrater. Snälla, se den - om inte annat så att vi har samma fakta. Sedan behöver du inte göra som jag eller ens lyssna på mig. Det kan vara så att det är ditt livs bäst investerade arton minuter.

Länk till den viktiga faktafilmen!

Ta några bra beslut idag och så hörs vi ikväll. Det finns någon därute som älskar mig, det gör mig glad. Det finns någon därute som älskar dig, det gör mig glad. Kram för att du vill.

Jag tror på din styrka - lunch?

Jag har valt och jag har lagt min väg. Jag har vägt och värderat och tagit beslut. Hela mitt liv har jag bestämt att göra det jag tror på. Och gjort det. Jag har vunnit, upplevt, misslyckats, älskat samt älskats av. För att jag vågat. För att jag vill och har valt att. Jag har ett bra liv, ett bra jobb och jag har bra vänner. För att jag och andra valt att ha det så. Jag har människor som litar på mig, som mår bra av mig och som vill ha mig nära. Det finns tom de som säger att de älskar mig för att jag är jag. Det händer att jag säger att jag älskar dig för att just du är du.

Ryanair. Här kom man välja att jobba!

Vi väljer själva och det är grunden i hela mitt resonemang. Jag tror på din och min fria vilja och vår förmåga att själva ta beslut. Och stå för dess konsekvenser. Vi kan faktiskt värdera alternativ och göra det vi tror på. Jag har valt att arbeta i mitt och mina vänners företag. Med den osäkerhet och de möjligheter till segrar som det ger. Med den frihet som det ger. Med den glädje det ger. Med den låga lön som det kan ge. Om någon skulle välja att lämna så är det självklart att jag skickar denne vidare med en high-five och en önskan om framgång.

Glad kille som tror att du själv vet ditt bästa.

Jag vet nämligen att det finns bara en person som kan ta det beslutet. Du själv. Du bestämmer hur du ska må och vad du ska vinna. Jag kräks när jag hör folk säga åt någon andra vad de ska tycka eller göra. Jag läste just att någon på kommunistsidan, Josefine Brink, tydligen säger åt folk att bojkotta flygbolaget Ryanair. Skrämmande att någon säger så. Låt folket bilda sig en egen uppfattning. När jag sedan läser att vederbörande gör sin andra period i riksdagen blir jag mörkrädd. En av våra valda ledare uppmanar till bojkott av ett privat företag! Tydligen en person med ambitionen att bli partiledare. Jo, tjena.

Ledsen tjej som tror att hon vet ditt bästa.

Jag tror att Brink inte någonsin har fått känna glädjen i att skapa något. Inte fått känna glädjen i att ha ett bra jobb att gå till. Jag tror att Brink har hamnat fel. Jag vill då inte att någon som använder ord som "bojkotta" ska leda Sverige. Jag tror att jag borde bjuda henne på en lunch och ge en lektion i grundläggande företagsekonomi. Josefine - det som skapar jobb och välfärd är människors vilja att bygga, människors fria val och människors drömmar. Varför försöker du kväva detta? Låt var och en bygga sin framtid utan att spy ut dina negativa tankar. Jag tror på människans positiva kraft, tror du på någonting positivt? Jag blir så nyfiken.

"Beauty and the lizzard..."

"Hellre än bra", så kan man beskriva min löparkarriär och i viss mån mina få resultat i motionslopp. Jag berättade ju för dig - i förtroende - häromdagen att jag inte tycker det är kul att springa. Egentligen. Däremot tycker jag att det är kul när det händer saker, när man får leka med andra- Och kanske tom få ta lite plats här i världen. Den blir nämligen mindre grå om man ser till att ha roligt och att bjuda folk på underhållning.

"Bröd och skådespel", sa Caesar och hade sjukt rätt i det. Fast fel i en del annat. Bland annat gjorde han en felbedömning av sin polare Brute. Har jag hört. Som ett led i skådespel åt folket kommer här mitt "SN-löp" i bilder. Jag hade egen fotograf på plats och det är ju bra. Tack för att du utvecklas och ler ihop med mig. Det finns alltid plats i min famn, sa kärnkraftverket.

0. 15 km. Kaxig som fan. "Det sista ni ser av mig är ryggen..."

3,6 km. Sällskap. Fortfarande känns det som en miljon.

"3.7 km. Stor, stark och vacker..."

3.75 km. The beauty and the bäst. Eller the lizzard and the beast?
Who´s who?

5,2 km. Fan så tungt. "Jag viker mig aldrig...."

7.1 km. "Ensam på upploppet - vilken känsla!".
"Jaha. har sextio pers redan gått i mål. Åhh, fan."

7.15 km. "Trettiosju. TRETTIOSJU? Det skulle ju vara trettiofem."

7.2 km plus. "OK, jag gjorde det i alla fall".
Inget slår en astronaut.

Njuter en procrastinerare mer?

Så djefla psykolog-pretto att ange att det bara skulle vara negativt. Jag fick igår veta att det finns ett begrepp inom "den mjuka icke-läran" som beskriver den del i beslutsprocessen som skulle kunna beskrivas som "uppskjutande". Det menas på fullt allvar att det skulle vara enbart av ondo att någon gång skjuta upp en sak som borde vara - kanske är - högre prioriterad för en sak med lägre dito. Bullshit i kvadrat. Det är väl att göra ett bättre jobb. Naturligtvis under förutsättning att den viktigare uppgiften blir utförd.

Prioritera. Städa senare helt enkelt....

Jag kan ha fattat helt fel, vilket jag ibland tenderar göra när det handlar om icke-naturvetenskap. Jag tycker iaf att ett val av en enklare uppgift kan ha sin plats. Man kan mycket väl totalt sett bli effektivare om man ibland släpper prioordningen i telefonens att-göra-lista och ger sig tid att njuta. Tänk om jag skulle svara din smekning med;  "Åhh sköna du... Mmmm ditt finger längs min ryggrad får mig verkligen att vilja leka med dig. Men tyvärr ska jag göra momsredovisningen den här veckan...". Vavava? Då skulle ju liksom inget vettigt hända. Se till att njuta av livet när du faktiskt har det, en golfrunda, en kopp kaffe, ett träningspass eller kanske en tredje runda med partnern? :-).

Prioritera. Städa senare helt enkelt.....

Vi ska naturligtvis göra det vi ska. Vi ska göra färdigt det vi ska och vi ska göra det i rätt tid om tiden är viktig. Men för att kunna göra något för andra måste vi själva må bra. Glöm aldrig dig själv! Jag skulle inte kunna vara ett lok om jag inte var tankad med bra. Jag älskar människor som lyser. De andra ser jag sällan och det beror nog på att jag nästan alltid har stängt av mina "grå-receptorer". Mitt tips till dig är att skaffa dig en lysande framtid som börjar nu. Släpp disken, gå ifrån datorn (läs färdigt först fattar du väl!) och ägna dig åt något mindre viktigt en stund. Själv har jag ett stort beslut att ta. Fast det får bli i eftermiddag. Kram för att du läser, förstår och vill utveckla världen ihop med mig!

Resultat - en fråga av vikt!

Jag har aldrig varit någon löpare. Inte någon speciellt bra i alla fall. Om jag minns det var jag ofta snabbast på sextio meter och hyfsad på hundra och har klarat mig genom innebandy och fotboll. Men långt sprang jag första gången i början på åttiotalet när jag testade maraton och en handfull halvmaror. Och så nu det sista året när jag har haft min hittills bästa löpartid. Alltså både tid som i resultat och tid som i mängd, eller prestation. Men det är fortfarande inte roligt mer än någon gång ibland.

"..jag kan vara så fokuserad på vad jag vill nå..."

Min hjärna - som är upplärd att jaga saker, framgång, utveckling , bollar eller tjejer - protesterar efter tjugo minuters arbete och vill säga till kroppen; "Hörru, han lurar dig bara, det finns ingen boll där framme bara en lång väg. Så lägg av och använd kraften till något bättre".Min hjärna är stark men jag är oftast starkare så jag gör färdigt. Man ska för övrigt alltid "göra färdigt" i livet, annars blir det fel. Alltså springer jag trots att jag är uttråkad, tycker att det tar emot eller har ont. Det är en styrka hos mig. Definitivt. Att jag gör.

"...den som slutar leka slutar leva..... Gör inte det. Sluta, alltså. "

Den egenskapen gör också att jag når mål. Att gå ner i vikt har varit ett mål. Det har jag gjort. Samtidigt var väl egentligen vikten bara en projektion av det verkliga målet att minska i fett och mått. Och att kanske i någons ögon se allt bättre ut. Om det är viktigt för någon. För mig själv är det oerhört viktigt att må bra av det jag ser och visar. Även om kroppen bara är ett ombud för mitt egentliga jag så är det lättare med en funktionell än en .. Ja, någon annan sort.

"...måste köpa brallor..."

Alltså fortsätter jag med kolla av vikt och mått. Nu väger jag ett par kilo mer än som lägst och det skulle skrämma vem som helst som tänkte fel. Jag jublar eftersom jag aldrig varit smalare. Junis perfekta jeansshorts sitter illa - ramlar av - och det är en seger. Jag gillar segrar och har planer på fler. Du med får jag hoppas?Annars dör världen till slut. Vi ses på torget vid fyra för att springa SN-löpet ihop, eller hur?

Onsdagsreflektion.

Skitdagar är inget jag lägger tid på. Bara så du vet. Morgonträning är bra. Då har man hela dagen kvar att jobba och träna en gång till på. Satt på cykeln på Sunlight och spanade mot solen. Och gården utanför. Och lite på de morgontrötta jobbare som gick in eller ut ur hotellet. I Patriks Sverige får man. Kom ihåg det. Det är både viktigt och bra. Samt en förutsättning.

Det finns folk som tycker att jag sticker ut, sa den blå.

Jag älskar den här stunden efter morgonpasset och resan till jobbet, idag till HK i stan. Kaffe, en smoothie och bara jag. 100% nöjd ska du veta. OK, ont här och där men det har jag ju skaffat mig själv. Vad vore ett kärnkraftverk utan driftstopp eller ett gammalt lok utan repor i plåten? Jag är dessutom lite av båda. Ett ånglok med kärnreaktor. det handlar ju trots allt bara om att koka vatten.

Detta såg jag från spinningcykeln.

Gården utanför gymmet: Du får röka om du vill och måste. Du får ha foppatofflor på dig om du vill och måste. Du får låta magen hänga över bältet likt en vetedeg, om du måste och vill. Fast det blir liksom fel med en kombo och dessutom utanför gymmet. Tycker jag. Kom bara ihåg att i Patriks Sverige så får man. Det är både viktigt och bra. Samt en förutsättning. Onsdag, mmmmm...kram på dig!

Ja, jag vet. Men här kommer den, "Wossarna on tour..."

Som tappade ananasar är de, semesterbloggarna. Tappade här och där. Alltså inte subjekten bloggarna, utan substantivet bloggarna. Redan här vet jag att jag tappat tio procent av er. Men inte DIG. DU är kvar och innan du läser vidare ska jag bara säga en sak, som din vän. Läs bara vidare om du vill bli glad! Vi är inte som andra, men du är alltid välkommen i vår gemenskap.

Vi, det är jag och avkommorna, har genomfört en snabbsemester i min favoritstad Örebro. Det råkar som jag säkert lyckats berätta till leda, även vara min hemstad. Jag har plockat en del segrar där men även missat klara upplägg. En del som jag tom inte visste om..... Men nu börjar det blir djupt och märkligt och sannolikheter och olika butiker hit och dit. Vi skulle ju ha semester. Trumvirvel, tack..... "I proudly bring you - Wossarna on tour"

Med sonen vid ratten i sin fina röda bil med vinge så blixtrade det aldrig vid fotoskåpen.
Man var tvungen att ta egna bilder om det skulle bli något. Kapten ombord cool, pappan
överspeedad efter att ha haft semester i tjugosex minuter och dottern glad att sitta bak och inte synas.

"Men nu beter ni ju er som turister. Vad är det där vita vid slottet BTW?" Jo, sa jag,
det ser ut som ett stiliserat kvinnligt köns....... - hur ska jag kunna veta det?
Fast det verkar som de missat äggstockarna?"

"Se glada och harmoniska ut nu barn! Det säljer vet ni.!"
Tog bilden för att bevisa för en vän var vi var och att vi var,

Kreativ fotograf. Lite tvärtom. Nästa vykort från slottet?

Vi har inte plats att lämna hela förklaringen. En klar flashback är det iaf.
På golvet på Svampens terrass. Glädje hos barnen värmer ett
föräldrahjärta ordentligt. Jag är förälder. En bra.

"Full fart spar tid." Om man springer, har rönnbärskrig och kramas samtidigt
så är man ju effektiv. Ute vid fallen i Karlslund. Barnen vill dit varje gång vi är i stan.
Vi är inte som andra, vi är Woss.

"Vaddå, så det är stillastående, ruttet vatten som luktar?"

"Fast du luktar bättre, käre bror! Du doftar nästan....."

Äventyrsgolf med förhandlingsbara regler på Gustavsvik.
"Vi är helt normala..." Ok - vi tävlar en del i vår familj....

...så att den förra bilden togs medan vi hölls oss för skratt
och sonen fiskade från Storbron.,,,,
"Nämen, oj så trist. Vatten, ja då får du pilkta vettu..."

Behrn. Måndag kväll. Sveriges bästa klack bär fram sitt lag till kvittering
"Djävla busar, det kunde de gett fan i så hade ÖSK vunnnit,,,."
Dottern tar det på allvar och ska bli medlem i Kubanerna.

JAg vill fika med den rubriksättaren. Vi skulle ha
så mycket gemensamt. NA till fruktost på hotellet.

"Open Art i hela Örebro, för en Woss är kultur viktigt. Musik, musik, musik och kanske lite dans.
Konst, skulpturer och klätterställningar som inte får klättras? "Budskapet ligger i betraktarens öga",
försökte jag på en del ställen.... med blandad framgång.

Panelen sa "NEJ!" till en däckad anka.

Men den här kotten fick godkänt!

En lätt off season rosengård var vacker.  Jag är så stolt över att
mina bägge, fjorton och nitton, kan spontant sätta sig ner och njuta
av en sådan miljö. Jag ska visa ett annat Rosengård en annan gång.

I samma stadspark finns det läckra träd.

"Careful, I have delicate ears", sa musikproducenten till musikalartisten...
"Mums, delikata öron", sa hon...

Vi avslutar detta med en bild som är så sann. "Jag är en Woss", säger dottern ibland. Självklart är
det så.  Jag som jobbar med utveckling, säkerhet och klara regler blir så glad att bägge två har
sina mål utstakade. Att de vill något och går för det i hundrasextio. Det är bara så naturligt när
 de ställer sig på scen och tittar på en teater och inte på läktaren. Alltför många hade gjort tvärtom.

Skulle något i det här inlägget verka stötande, förvånande eller bara helt enkelt vara obegripligt så ring mig. Google har våra kontaktuppgifter... Vi stavar med dubbel-W. Tack för att du läser och hela tiden tar ett steg i rätt riktning.

Statement for the next fifty!

Dear citizens of the world! I stand before you today in order to bring you hope. To bring order in chaos. We are experincing difficult times but you can be sure that together we have the power to change. As your leader I will do everything in my power do give you the tools you need.

I thank you for the first fifty years and I assure you that in the fifty years to come I will evolve. I will listen and learn and we will grow bigger, stronger, faster and better. Though - and this is my promise to you - I will not change in personallity! I will not change in the way I act. I still believe that the power is yours, mine and ours.

For the years to come I will still be your friend, Patrik. I will remain the same. Thank you.

Wait for it - jag är fyrtionio plus!

Jag kommer inte att springa loppet som femtioåring. Glöm det, det här killen är fyrtionio plus. Klockan 18.01 däremot blir det nog en liten skål och världen tystnar för ett ögonblick. Inte som i "en tyst minut för..." utan som i att ni alla, var ni än är och vad ni är gör, stannar upp och skålar ihop med mig. Då, för femtio års sedan på dåvarande Centrallasarettet i Örebro trillade (?) en liten, för liten och för tidigt född, pojke ut. Kramar till mamma och pappa!

Snabb och framåt redan 1963. Två kilo ett par veckor för tidigt.
"Hellre tidig än sen", passar iofs rätt bra.

Minns inte alla detaljer från då. Och det har ingentinken med ålder och sviktande minne att göra! Det talades om en tuff start och det skulle väl förklara en del. Från "tabula rasa" då till vad jag är idag är en lång historia, lycklig mest men även med tuffare inslag. Ett liv består av stunder, jag samlar på bra sådana, som knyts ihop till en helhet. Likt en bra bok. Idag har har jag hunnit med en hel del, men det finns så mycket mer jag kommer att göra. Ingenting kommer naturligtvis förändras plötsligt däremot vet ni alla som på något sätt följer mig att jag ständigt utvecklas men ändå tryggt består i mina grunder.

Den här vill jag alltid bära med mig! Som en
påminnelse om att alltid ha ett mål värt att kämpa för.

Det som har tagit snart femtio år att bygga har blivit bra i mina ögon. Jag har aldrig mått bättre, har aldrig skrattat så ofta och har aldrig varit så säker på vägen framåt. Blicken bakåt används för utvärdering och mental träning. Det finns personer som betytt mer än andra, det finns år som varit mer händelserika med stora händelser - 1963 (otippat?) - 1984 - 1989 - 1990 - 1993 - 1998 - 2003 - 2008 - 2011 till exempel. Mer krönika är så blir det inte ty en sammanfattning skrivs i slutet av något. Där är vi inte idag. Herregud - jag är ju inte ens femtio år gammal.... Kram för att du hänger med och vill utvecklas du med!

Fuck "Arv och Miljö". Det fungerar inte så...

Jag heter Patrik Woss och i morgon fyller jag visst år igen. Big deal.

Som jag sa till en bra vän.:

 "Please don´t ever change - because I won´t."

Nature versur Nurture? Som om någon annan än jag själv skulle påverka och forma mig. Usssssch, jag bara ryser vid tanken och det bör du göra med kära vän. Tro inte på det där psykologmumbojumbot. Man väljer själv att bli världsmästare eller brottsling. Entreprenör eller inte alls någon prenör överhuvudtaget. Man kan tom välja att bli "orienterare eller yxmördare" som Allan Svensson så poetiskt uttryckte det.

Du väljer helt själv hur du ska förhålla dig till människor och händelser. Om du inte gör det så blir du en liten formad kugge, en grå klump, i maskineriet och du skulle därmed ha varit en alldeles utmärkt Sovjetmedborgare på sjuttiotalet. Någon annan fyller dig och de dina med dina känslor, tankar och åsikter. Och för att bota ångesten som faktiskt ligger och driver och för att hålla dig lugn så får du dessutom en liter vodka på fredagen. Vännen, jag har inte rätt i allt, men i mycket. Låt inte detta hända dig. Stå upp, ta plats, sprattla och kämpa. Och skapa. För dig och för mig och för oss.

Jag har format mig. Jag sätter mina mål. Jag bestämmer hur jag ska må. Och tillsammans med mitt sällskap så blir jag den jag är, hur gammal jag känner mig och vad jag presterar. Alltså arv och miljö är satt ut spel - allt handlar om vad du gör och med vem. Kram för att du läser mig, förstår vad jag menar och vill fortsätta bygga vårt land.

Något att blanda sig med. Två kvar.

Toppkänsla i träningen ... är precis vad jag hade velat känna idag. Det gjorde jag inte. Knäet - det trasiga vänstra -är svullet och just nu ser milen på lördag ut att kunna göra ont. Det gör inget om det gör ont för det är efteråt och då spelar det ju egentligen ingen roll. Det som är problem att hantera är att svullnaden sätter ner rörligheten och ändrar steget. Jag hade målet att springa sub48 men nu reviderar jag det till runt 50. Och det är ju en jädrans gångbar siffra. Och ett realistiskt mål.

Fast det vet du ju att egentligen spelar inte siffrorna någon som helst roll bara man vinner. Jag skulle känna mig vinnig även om jag stannade hemma. Jag skulle sakna de okända andra som kämpar ihop med mig dock. Det blir en skön interaktion i en grupp som idrottar ihop. Naturligtvis olika i olika sammanhang och sällan lika från gång till gång. Men tillräckligt lika för att det ska kännas igen. En bra känsla i min värld.

Hur man interagerar med andra är intressant. Alla har vi unika egenskaper, det finns kanske grupper eller egenskaper man kan bunta ihop till en människotyp. Men lägger man till erfarenheter, sätt att tänka, utbildning och arv så finns det bara unika individer. och därmed kommer du att fungera olika ihop med alla andra. Du kommer inte att byta ut chefen mot en lika eller aldrig att byta ut partnern mot en likadan. Det vore ju inte heller utveckling och då skulle bytet tappa sitt syfte.

En vän berättade så här för mig. Vi är alla en unik nyans av en i sig definierad färg. Du kan alltså vara blå som så många andra men just din blå nyans är bara du. Den du blandar dig med är lika unik. Det innebär att varje blandning - förhållande, situation, relation, affärsmöte - blir en ny unik och aldrig tidigare skapad färgblandning. Jag tycker det är en så vacker tanke! Den borde likt en regnbåge visa vägen för alla. Den gör ju livet och mötet, känt eller okänt, så spännande. Att blanda och se vad det i detalj blir - i stort vet du ju att blått och gult blir grönt - är ju utveckling. Jag gillar utveckling. Så här på kvällen med två dagar kvar funderar jag på vad det skulle bli av den där speciella blandningen jag tror på....en av femtio gråa nyanser med största sannolikhet.