Nätdejting?

Nää, oroa dig inte. Patrik är inte desperat på något sätt. Fast visst har jag testat, men det gick ju inte. Folk, kvinnor mest faktiskt, svarade ju hela tiden. Fullt upp att läsa mail. Jag ska väl säga att det var länge sedan, i den lite dunkla gryningen av min singelkarriär. Då när jag trodde att ett par var det enda. Sedan insåg jag en massa annat kul. Men så när man minst anar eller söker det så bara landar det. Tanken på parsamhet igen. Fränt. Dansa i köket. Utveckling is tha shit, du vet.

Är det här rätt jag? Gångbart i en kontaktannons?

Jag var skitskraj när jag la upp min profil på ett sökföretag. Vad händer, hur skriver man och vad förmedlar andra med sina profiler. Den största frågan var - vad söker jag då? Det borde vara lag på att ingen som nyss blivit singel skulle få använda nätdejing. Jag menar, om jag idag efter all tid som gått och efter allt - dumt ord men ändå lite spännande för dig som läser - som hänt skulle lägga upp en profil så vet jag exakt vad jag skulle skriva. Jag vet vem jag är och vad jag har som ni vill ha. Alltså ni som vill ha just det jag levererar.

Det här är ju förmodligen helt sant. Skulle du stå utmed det under resten
av ditt liv. Ett stort seriöst barn som vill leka och tävla dygnet runt?

För det är ju förmodligen just er jag mött. Antar jag. Filosofisk tanke men tänk om det skulle bli fel vid en eventuell träff. Hur gör man då? Jag har ju liksom inte träffat någon på en dejt som bokats. Det känns över huvud taget väldigt krystat? Jag vill hellre bli plockad i en naturlig situation av någon som tycker att jag är intressant i en verklig roll och kommer fram och säger det. De gånger det händer faller jag som ett höstlöv. "Dare me, rubba mina cirklar och slå mig ur mina sockor", som vi säger i Sverige. Genom din attack tvingar du mig att skärpa mina sinnen.

Sen är ju frågan vad jag själv söker?
Jag har enkel smak - allt i ett paket, tack. Det bästa.

Nu verkar ju nätdejting fungera eftersom så många träffas den vägen och jag har goda exempel i omgivningen och det är fint. Du vet ju hur mitt Sverige fungerar. Just så, man får! Man kan uppnå vad man vill och man ska nå dit banne mig. Man får tom säga till mig att jag utstrålar frustration i mina texter. Det är iofs fel. Det är nog mera marknadschefen i mig som vet att sex säljer. Det är bara att kolla statistiken på mest lästa inlägg.

Och om man kan lita på vad folk skriver?
"Ordentliga...?" Det vill jag ju inte ha....

Vad skulle du skriva om du lade upp en fundering, en krok eller ett nät. Man kan ju fiska olika. Nu med några års lyckligt singelliv vet jag exakt vad jag skulle skriva. "Du som vet hur man dansar i köket ringer mig!"  Bara så. Och du som fattar skulle veta, ni andra skulle bara skaka på huvudet lite charmigt. Kram för att just du följer och läser. Vi ses på gymmet och förbättrar det här landet. 1530 kör vi igång Putte special idag.