Svettiga kroppar och kalla vindar.

Först av allt så vill jag tacka dig som läser och kommer tillbaka. Trots att uppdateringsfrekvensen är "lätt ojämn". Jag önskar att jag hade möjlighet att blogga och träna på heltid. Det finns ju folk som kan det så snart når jag nog dit jag med. Bland alla som jag känner så finns det två klara spår för att nå dit, antingen blir man arbetslös och staten betalar ens bloggande eller så ser man till att det man skriver är kommersiellt gångbart.

Målmedveten, kaxig, envis och allmänt charmig? Eller bara konstig?
Du bestämmer vad du tycker och jag ändrar mig inte.

Du som läser det här känner nog mig och vet vilken av vägarna jag skulle välja. Det är här jag brukar förklara att jag:

1. Inte vill skjuta alla som får bidrag eftersom det ibland kan finnas vettiga skäl,  men...
2. Rent principiellt är mot bidrag eller snarare den situation där folk inte kan få försörja sig själva.

Bildtext onödig.

Skälet till att jag förklarar är att det alltid brukar dyka upp någon kniv i ryggen samt lossna någon perifer FB-vän varje gång jag ställer krav på folk. Jag har valt att klara mig själv genom att ställa krav på mig och det mår jag djävligt bra av. På tal om krav och resultat av dessa  så kan jag berätta att januari blev en ruskigt bra träningsmånad för mig. Den bästa sedan augusti faktiskt med 51 timmar i träning, 33500 kcal i förbränning samt 91.5 km löpning, inne och ute. Viktmål på "under 74 kg" uppnått och jag ska vara tusan så nöjd. Och det är jag.

Det är ett lagspel att träna individuellt på mitt gym.

Tills sist ett stort cred till till alla svettiga kroppar som jag kramar, kramas av, klappar på och high-fivar på gymmet. Ett stort tack till alla som berömmer och peppar för vad jag uppnår. Ni är underbara, varenda en. Låt oss fortsätta att lyfta varandra och även något tungt.

I kväll kommer förklaringen till de kalla vindarna. Kram så länge.